7 Vem f-n är det som kör?
Insikten slår mig – det är ju JAG som kör min bil genom livet. Veckans krönika kommer att handla om vår egen livs-körning. Mycket nöje!
Hey! Vem är det som kör? Utbrister Musse misstänksamt och ser på de andra vid husvagnens frukostbord, under tiden som bilen obemannad kryper sig uppför bergsvägen.
Ja! VEM är det som kör!? fyller Kalle i och stirrar misstänksamt på Långben.
Jamen det är ju JAG som kör! säger Långben världsvant och äter obekymrat några popcorn till. Han sitter lugnt kvar tills insikten plötsligt slår honom. Han hoppar ut i ett språng från husvagnens öppna fönster och kastar sig i förarsätet för att i sista stund hindra bilen från att köra ner i ett stup.
Precis så kan jag känna ibland, när jag drar genom livet i min egen farkost. Insikten slår mig – det är ju JAG som kör min bil genom livet. Veckans krönika kommer att handla om vår egen livs-körning. Mycket nöje!
Vi börjar i vanlig ordning med begreppen:
Metaforen Bilen: Farkosten som vi kör genom bilen med. Antingen ÄR vi själva farkosten, eller så använder vi den bara som ett av flera färdmedel för att köra/leva genom livet med. Välj själv.
Föraren: Det är du. Du är alltid med i din bil och har det fulla ansvaret för den. Men det är inte alltid du som kör. När vi är nyfödda måste någon annan hjälpa oss att förflytta oss, rent fysiskt, men så tidigt som möjligt låta oss köra.
Ok – då kör vi igång (Haha – kunde inte låta bli :).
Tänker att det är 3 fenomen jag vill titta närmare på. Vem som faktiskt kör bilen, farten och vägvalet.
1.VEM ÄR DET SOM KÖR?
Jamen det är ju jag. Eller? Varför i hela friden skulle jag INTE köra bilen?
Tja – det kan ju vara så att det är trevligt att äta frukost och umgås med vänner och glömma allt vad riktning heter. Precis som i filmen, så funkar det utmärkt, ett tag när ingen kör, som en autopilot. Men tänk om Långben inte haft Musse som ställde frågan vem som faktiskt kör! Det kunde gått hur illa som helst! Var rädd om vänner, som bryr sig om dig och frågar vart du är på väg på riktigt!
Vi har ju faktiskt självkörande bilar idag!
Det märks. Alltför ofta träffar jag människor som ”Zoomat ut”. Som lever sitt liv på automatik utan att känna efter själva vart de faktiskt VILL åka. Som styrs av rutiner, och antagna självklarheter. De är ibland rent hopplösa att prata med. De stannar heller inte så gärna. Varför skulle de det. de har ju en tidtabell att passa. Varför? Ibland har jag ingen jäkla aning! Jag hoppas innerligt att du INTE är en av dem. Stanna då upp ett slag och leta upp KÖRGLÄDJEN inom dig. Den är väldigt lätt att tappa! Tro mig!
I omgångar låter vi andra köra vår bil.
Det kan vara en förälder som curlar en som barn, och fortsätter med det som vuxen. Som helt sonika sätter sig i din bil och kör utan att fråga om det är dit DU vill. Vansinnigt bekvämt emellanåt, men riktigt riktigt trist och tomt efter ett tag. Det har dessutom en bieffekt, eftersom den som kör-curlar glömmer, eller inte har ork kvar att köra sin egen bil när denne väl har kört din. (och kan skylla på dig för det, men det är en annan krönika :.) Genom livet låter vi ofta andra fortsätta köra vår bil, eftersom vi aldrig riktigt lärt oss köra den, ELLER att lita på vår egen förmåga att köra och blir osäkra. Det kan vara ett syskon, en partner, en vän som ”vill dig väl” och tycker att du borde köra som alla andra, en lärare som vill ”rätta in dig i ledet”, en detaljstyrande chef eller kollega och vemsomhelst som ”verkar” bra på att köra bil. Du kan säkert själv komma på dina egna exempel, vi har ju alla våra egna mindre lyckade resor med oss i bagaget.
2. HUR FORT SKA MAN KÖRA?
Vi är alla olika och hur fort vi ska köra finns det INGA generella regler kring. Däremot kan man känna att det i längden går för fort, eller för sakta.
När det går FÖR sakta?
Ibland glömmer man att man ens har en bil. Man kommer in i sin stilla lunk hemma och börjar bli rätt bekväm. Det är skönt att ligga kvar i sängen och dra sig (varje dag…), sitta timtals i soffan och titta på serier eller Youtube klipp eller den mest uppenbara undanflykten att leva just nu….det ständiga småduttandet med Facebook, och a-sociala medier. Det är också lätt att skylla på en pandemi för att försvara just det beteendet. Det låter kanske som om att jag dömer hårt. Men det är INTE min mening. Snarare att väcka, såsom jag ofta får väcka mig själv. Att nästan sluta köra bil gör att det blir tomt i längden och bilen riskerar att rosta.
När det går FÖR fort.
Det här tunnelseendet som kommer när man kör riktigt riktigt fort. Det är såå häftigt. En kick. Men när kicken börjar släppa, eller när man varit i tunneln för länge då är det inte lika roligt längre. Då behöver man köra antingen ÄNNU fortare, eller börja dricka red Bull för att orka. Många går omkring med koffeindrycker och dricker mängder varje dag. För att orka. Återigen, det här är INGET jag vill döma, du lever och har ansvar för ditt eget liv! Men väcka! Om det är 10 redbulls om dagen, eller 15 kaffekoppar om dagen – en fet varningsklocka! Fundera ärligt på vad du behöver orken till och hur du kan skapa den på annat sätt än att pimpla koffeindryck.
3. VART VILL JAG KÖRA? VÄGVAL
Det där med att välja sin väg, det är i grunden spännande! Men man kan känna sig orolig för att man tidigare valt FEL väg eller att man kommer att välja fel väg framöver. Helt i onödan!
Jag har nog valt fel väg!
Om du valt fel väg, det vet du inte ännu. Kanske finns det en mening med att just du prövats och fått en riktigt tuff väg. Kanske du är en kommande vägguide för andra och kan förstå hur de behöver kämpa sig uppför precis som du har gjort. Eftersom du inte kan ändra vägen du redan HAR kört, är det klokare att fundera på vägvalet framåt. Stanna upp en stund och ge dig den tiden. Ta gärna en guide till stöd!
Hur vet jag att jag väljer rätt väg?
Det kan du inte veta. Läs det igen. Det kan du inte veta. Men om du lyssnar inåt, på dig själv, kommer du att känna vad som är FEL väg. Lyssna på det och du kommer tillräckligt rätt. ALLA berättelser om framgångsrika personer som valde den perfekta vägen, handlar om att man sett bakåt och gett beskrivning åt det som skett i efterhand. De visste INTE vid själva vägvalet att det faktiskt var den rätta vägen.
Fem tips inför den årliga besiktningen
Leta efter din KÖRGLÄDJE och hitta en vacker väg som ger dig något tillbaka!
Fråga FÖRST dig själv, vart DU vill köra. 2. Fråga SEN om det är någon mer som vill följa med dig.
Våga köra själv! Att ingen annan ska köra dit du tänker köra, hoppas jag väcker en nyfikenhet inom dig. Lyssna på den och var modig på riktigt.
Ju mer du kör, desto mer uppmärksam förare blir du.
Kör den bil DU vill. Bara för att ”Alla andra” säger att en Tesla är absolut körglädje, är det ju inte säkert att du faktiskt tycker det. Det är det som räknas och som ger DIG mening.
Lycka till med DITT vägval idag – och vem vet? Kanske du inte ens vill köra bil, utan tåg! Det är DU som bestämmer. Jag finns här. På stationen. 😊
