20 Var finns din egen balans mellan intryck och uttryck?Eller varför är ditt uttryck viktigt för hur du mår inuti?

“Under en mörkare tid i mitt liv, så hade jag helt tappat bort min kreativitet och mitt uttryck. Jag var på väg att vissna. Det är inte något jag på något sätt önskar någon annan att få uppleva. Speciellt som jag inte kunde sätta fingret på varför jag tappat den. Nu vet jag. Det har varit en lång resa. Med många insikter. Jag är numera otroligt tacksam för att jag därigenom fått lära mig mer – om mig själv. Och att min röst också är viktig. Precis som din.”

Det var ett tag sedan jag publicerade en krönika. Det betyder inte att jag inte har skrivit, tvärtom. Jag har skrivit mycket. Att skriva är ett viktigt sätt för mig att utrycka mig. Men det är inte alltid att det jag skriver är viktigt för andra. Terapeuten gav följande råd när författaren Denise Linn inte vågade börja skriva för att hon var rädd för att misslyckas:

“Var beredd att göra ett dåligt jobb. Se bara till att få det gjort. Om vi ska vänta på att bli perfekta innan vi tillåter oss att ta första steget – blir vi stående på ett ben för all framtid.”
Citat Ur boken: Att vara sann mot sig själv. Denise Linn

Åsa Orrmell, underbara eldsjälen på Wallåkra Stenkärlsfabrik har ett liknande sätt och lägger till tacksamheten. När en lerklump misslyckas att bli något vackert, kastar hon det i sin ”erfarenhetshög” ler mot den, och tackar för hjälpen. Jag älskar det ordet! Erfarenhetshög. Så ja, jag har helt enkelt skrivit erfarenhetskrönikor till mig själv några veckor och tackar nu dem för hjälpen! 😊.

Nu är det dags att kliva in på arenan i denna krönika och dela med mig av mina tankar som jag känner är viktiga att förmedla just nu. Det handlar om hur enormt viktigt det är att hitta sin egen balans mellan intryck och uttryck. Håll till godo - många tankar och funderingar önskar jag dig.

Begrepp: Intryck Allt det som flödar IN till oss, utifrån.
Människor som säger saker. Texter att läsa. Filmer att se. Möten. Kläder. Design. Hela det enorma informationsflödet som vi har att hantera och förhoppningsvis sortera i  det som är viktigt och oviktigt.

Begrepp: Uttryck. Allt det som flödar UT från mig till andra och annat. Hur jag uttrycker mig.
Mitt skapande, att laga mat, snickra lådor, sy & sticka, måla & rita. Hur jag väljer att klä mig och inreder mitt hem. Mitt sätt att kommunicera, hur jag pratar & o-pratar, skriver och utrycker mig i ord. Hur jag rör på min kropp och dansar och sjunger.
Hur jag uttrycker mig kan vara medvetet utifrån insikt och omedvetet utifrån impuls.

Att hitta din egen balans mellan dina intryck och ditt uttryck är en av de svåraste balansgångarna i livet. Därför är det inte bara viktigt, utan livs-viktigt att lägga tid och tankekraft på hur var och en av oss faktiskt gör.

Varför är det så viktigt? Räcker det inte att samla så många intryck som möjligt och sen välja sitt eget? Mats Ek, världskänd koreograf utrycker det så väl. I ett av SVT Plays avsnitt om olika olika mästares sätt att utrycka sig och hur de samlar intryck. ”Mästare”.

”Risken idag är att informationsflödet (läs intrycken) är så enormt och lättillgängligt. Att för en ung koreograf som bläddrar runt på internet och klättrar runt i molnet….Att hitta sin egen röst i det enorma flödet och den input som det innebär. Jag förstår inte hur det ska gå till!
Om de inte stänger av apparaten och lägger den i ett annat rum och helst in en annan stad, för att kanske komma åt sig själva och sin egen möjlighet. En lyssning mot vad som vill sägas.”
Mats Ek ur programmet Mästare SVT.

Byt ut ordet ”koreograf” mot människa och det blir en enorm utmaning för hela samhället idag. Självklart är det viktigt att läsa och inspireras av andra! Missförstå mig inte. Kom bara ihåg att det också är viktigt att låta flödet och intrycken tystna ibland och inspireras av sig själv, genom att lyssna på den egna rösten och vad den faktiskt vill säga. Många jag möter är så ovana vid att göra just det, att de varken kan, vill eller vågar.

Uttryck handlar om den egna rösten, säger Mats Ek
Om inte JAG lyssnar på min inre röst och vad jag vill – vem ska då göra det? Det finns ju ingen som kan komma in i mitt huvud, eller i mitt hjärta. Det är helt enkelt en av livets viktigaste uppgifter. Fast det är ju det som är kruxet. Det ÄR inte alltid så enkelt. Det är tvärtom väldigt lätt att det blir svårt. Det är kanske därför många låter bli att ha ”möten med sig själva” och faktiskt ta sig den tiden. Att lyssna på den egna rösten handlar om att våga möta sig själv och den man verkligen är.

Foto By Lingerts Birgitta Olofson Med hjärta i fokus

Här är 5 utmaningar som kan ställa till det för oss – Högljuddhet, jämförelsenoja, mindervärdeskomplex, upplevd tidsbrist och beroenden.

Högljuddhet: Några andras få röster hörs mycket högre än min egen. Det är naturligt att några människor runtomkring oss är tongivande genom livets olika skeden. Men ibland är deras röst och ton så hög att vi riskerar att inte ens höra vår egen. Jag kanske har en otroligt vacker, ton spröd som en tvärflöjt, men när någon annan har trummor som sin röst och gärna använder den jämt, även fast jag spelar min ton, blir det ibland tyst inombords och jag hör inte alltid min egen röst. Ett av de tillfällen jag tycker allra mest om i mina samtal genom arbetet, är när vissa människor plötsligt blir varse sin egen röst igen. Den har funnits där hela tiden, men när jag och de själva verkligen lyssnar på den växer den i styrka. Det är magiskt.

Magiska möten med närvaro.

Jämförelsenoja: Jag jämför mig med ”alla” andras röster och tror att de är perfekta. När vi är osäkra på vår egen röst, är det mest elaka vi kan göra mot oss själva att gå ut och lyssna på ALLA andras röster. Då minskar vi lätt i betydelse för varje röst vi hör och självförtroendet sjunker. Vi tror att vår röst inte är lika viktig som andras. Eller så tror vi kanske att alla andra redan har hittat sin ”instruktionsbok” som Miss Li sjunger i sin grymma låt. ”Det verkar så lätt för dom som hittat den” Alla andra är klara och har fattat – bara inte jag. Men sanningen är att den inre rösten utvecklas genom hela livet. Vi blir tack och lov aldrig färdiga. Däremot kan vi hitta acceptans, för att det tar tid att lyssna på den. Här gör du alltid ett eget val. Att jämföra dig själv med andra, eller att gå själv och jämföra med dig själv över en längre tid.

Mindervärdeskomplex. Jag är mindre värd – eller min röst betyder inte så mycket. Åtminstone inte för så många. Med drygt elva år som egenföretagare kan jag ösa ur ett helt badkar fullt av tvivel på min egen förmåga och min egen röst. Vad har jag att säga till andra som är viktigt. (och att ta betalt för dessutom!) Jag skrev vid ett tillfälle att jag vill göra skillnad och att det var en viktig drivkraft. Det höll på att bli helt fel för mig. Jag tänkte då att jag var tvungen att göra skillnad som Nelson Mandela. Skillnad i den stora världen för massor av människor! Det gjorde att min jämförelse med hur det faktiskt var, blev helt absurd. När jag tänkte om landade det bättre. Jag vill göra skillnad i alla de möten jag väljer att ha. Oavsett syfte. Att vara närvarande, att lyssna på min egen röst och att lyssna på den andres röst oavsett inre och yttre styrka. Jag vill göra skillnad i min om-värld. För att göra det behöver jag lyssna på mig själv och min egen röst först. Det tar tid. Det har jag accepterat. Det är den viktigaste investeringen jag gjort och fortfarande gör.

För att hitta vårt uttryck (lyssna på min egen röst)– behöver vi arbeta med att sortera och lära av våra intryck. Det tar tid. Mycket tid. Framförallt om intrycken är många.

Tidsbrist. Det tar tid att bearbeta intrycken. Japp – det gör det! Det paradoxala är – att när vi upplever att vi inte har den tiden, eller snarare TAR oss den tiden, så använder vi den lilla tid vi ändå har, till – att få FLER intryck.

Många är beroende av nya intryck! I en paus efter ett möte, tar så många av oss upp telefonen och bläddrar på Facebook, eller svarar på mail. Istället för att begrunda det som någon precis har sagt eller bearbeta tankar jag precis har fått. Jag förstår det bara inte! Vad är det vi hittar där –djupt ner i telefonen? I den lilla rutan? Trygghet? Tristess-undanröjande? Undanflykt att tänka djupare tankar? Undvika möten där vi kan lära oss mer om oss själva? Jag har själv varit där. Det var svårt – men jag gjorde det. Jag tog bort Facebook-appen på telefonen. Mitt faktiska beroende (!!!) och o-vanan att titta i varje paus - Det kunde ju kommit något nytt ….                        Det är faktiskt något av det bästa och viktigaste beslut jag har fattat. Ja, jag tittar på Facebook ibland, men då en begränsad tid och betydligt mindre urval. Jag måste inte läsa vad andra har för småtankar. Jag tar hellre hand om mina egna och fördjupar dem. Dessutom gärna i samtal tillsammans med andra som också är nyfikna på livet även i stort. Jag känner inte längre att jag missar något. Tvärtom, jag väljer hellre att använda den tiden till något annat. För tid blir det! En av mina deltagare kom fram till att de 3 saknade timmarna i hennes tidskoll hon gjorde i min utbildning, gick till sociala medier. Själv öppnade jag telefonen 63 gånger på ett dygn när jag mätte. Så ja – jag var faktiskt beroende. Intrycks-beroende. Och ett första steg till att ändra det, var att acceptera att jag var just det. Beroende.

Olika Beroenden kan dämpa lusten att leta efter sin egen röst och sitt uttryck. Det finns en mängd andra beroenden som kan ställa till det. jag tänker inte gå in på dem just nu. Det jag vill lyfta fram är hur viktigt det är att välja att fokusera på det som är viktigt på riktigt. Där hittar vi allt oftare rätt. För att veta vad som är viktigt på riktigt, då lyssnar vi ju på vår egen röst. Ja – kanske till och med vår intuition 😊.

Att lyssna på sig själv har inget med egoism att göra. Att inte lyssna på sig själv är bara elakt. För om inte jag lyssnar på mig själv, vem ska då göra det? varje människas viktigaste ansvar är att göra just det, lyssna på sig själv.

Ok – vi lämnar intryck och sortering av dessa för att få insikt. Nu till uttrycken, som handlar om hur vår egen röst hörs. För mig själv och kanske för andra.

När jag de senaste åren blivit bättre på att lyssna på mig själv, och min egen röst, inser jag hur grymt viktigt för mig att få uttrycka mig. Jag har kommit fram till att jag har flera olika uttryck.

• Jag skriver. Just nu Krönikor. Onsdagstankar. Fredagsknappar. Alltid – i min reflektionsbok.

• Jag skissar och ritar. Med olika pennor, färger och material. Bara för mig själv.

• Jag snickrar, bakar, syr och stickar. Med skaparglädje och kreativitet, oftast utan mönster.

• Jag samtalar. Men vänner och människor jag möter längs min väg. Jag ser dem om och när de ser mig. Orden väljs med tiden med mer omsorg och jag ställer ofta nyfikna frågor.

• Jag fotograferar och skapar bilder. Oftast för mig själv.

• Jag gör platserna där jag bor och vistas till en trivsam och varm plats.

• Jag gör trädgården till en växande plats som jag och vilda djur vill vara i.

• Jag utbildar. Jag skapar nätverk och plats i människors arbetsliv för reflektion.

Man skulle kunna säga att jag är relativt uttrycksfull. Att jag har ett stort behov av att utrycka mig. Det stämmer. Men jag skriver inte detta för att vara ”bäst i klassen”. Jag skriver för att väcka eftertanke. Hur ser din dag ut? Får du för mycket intryck eller rentav för litet? När tar du dig tid att tänka och reflektera? Hur hittar du din egen balans mellan intryck och uttryck. När får du insikter? När tar du plats att uttrycka dig? När får du skapa och hitta utlopp för din kreativitet och uttryckskraft?

Tycker du inte att det är viktigt att hitta ditt uttryck och att lyssna på din röst? Låt mig då ställa en djupare fråga att fundera på. Vad innebär det att vara uttryckslös för dig? Fundera också på vad det gör med oss människor, med dig och med mig, när vi tappar vårt uttryck och vår inre röst. Hur fattigt blir inte det? och vad är då viktigt – på riktigt?

Under en mörkare tid i mitt liv, så hade jag helt tappat bort min kreativitet och mitt uttryck. Jag var på väg att vissna. Det är inte något jag på något sätt önskar någon annan att få uppleva. Speciellt som jag inte kunde sätta fingret på varför jag tappat den. Nu vet jag. Det har varit en lång resa. Med många insikter. Jag är numera otroligt tacksam för att jag därigenom fått lära mig mer – om mig själv. Och att min röst också är viktig. Precis som din. Låt den bli hörd. Lyssna på den. Uttryck den. Väx, som människa. Blomstra som bara du kan! Annars saknas du på den blomstrande ängen. Precis du – som du är – det är ju ingen annan som kan vara just den blomman!

Vilken blomma är du? Hur ofta vattnar du den? :)

En liten grej till….Att kombinera intryck med uttryck är fantastiskt. Att måla en tavla, eller skriva en text om dina intryck – så ser du klarare. Andra också om du vill? På mina utbildningar bygger vi ofta modeller av verkliga händelser i lego. När jag byggt en modell i 3D, så ser jag och kan berätta om det jag byggt. då förstår andra lättare. Ett fantastiskt uttrycksmedel. Men det kanske skriver jag mer om i en annan krönika. 

Krea- tivitet. Krea- att skapa.