24 Varför Ödmjukhet är en väsentlig del i att känna genuin glädje. - Eller; Varför förödmjukelse är en större fara än skam

Pelare 3 (8) på vägen för långvarigt välmående; Ödmjukhet.
(Se krönika 21 för beskrivning av helheten)

Att vara ödmjuk är en enormt viktig och stark egenskap som behöver leda oss genom livet. Varför då? Därför att en av dess motsatser – förödmjukelse - kan få riktigt stora negativa konsekvenser. Både för oss själva och för andra.

Jag är här för att FÅ det rätt (förstå) inte att HA rätt.

Brene Brown uttrycker därmed essensen i Ödmjukhet på ett sådant sätt, så att om var och en av oss verkligen förstått och levt enligt innebörden av denna enkla mening, så hade den här krönikan kunnat vara färdig här! Tack och lov har vi alla mer att lära 😊 så krönikan faller väl på plats. Både i tiden vi alla lever i och i mitt eget liv. En av de viktigaste personerna i min omgivning, min underbara mor hade den fina egenskapen att vara ödmjuk. Hur gjorde hon?  Hur gör vi för att vara ödmjuka? Min nyfikenhet är väckt!

Vi börjar med begreppet: Ödmjukhet är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar. Det innebär att man förstår vad man kan och känner en viss stolthet över det. Dessutom förstår man hur mycket det finns kvar att lära och har en nyfiken inställning till livet och dem vi möter längs vägen. Vad kan jag mer lära mig?

Det latinska uttrycket Humilitas betyder ”groundedness” – att vara grundad. ”För jord”. Att ha en stark förankring i och förståelse för att vi alla kommer från samma jord och är vi alla är vanliga människor. Du är vanlig och jag också vanlig.

En Motsats till ödmjuk är att vara o-ödmjuk. Att uppträda arrogant. Att vilja vara förmer än någon annan (och därmed mindre… men det återkommer jag till). Dalai Lama tar i boken ”Glädje” upp sin uppskattning för hur ödmjuk Desmund Tutu är. Detta trots att han är religiös världsledare. Dalai lama berättade i deras samtal om ett tidigare möte han deltagit i som visat på motsatsen. Där protesterade en högt uppsatt indisk religiös ledare, när han insåg att han skulle sitta på samma höjd som alla andra inbjudna gäster. Han krävde genast att få sitta högre! Varpå han fick tegelstenar under sin stol så att han kunde åtnjuta sin ”höga position” även på ett fysiskt sätt. Dalai Lama kom på sig själv med att önska att en av tegelstenarna skulle falla, så att ledaren då skulle bli tvingad att agera som en ”vanlig” människa. 😊

@Webersarts Alva på Instagram Arrogant

Arrogansen och ”förmerandet” för mer med sig. Vem vill fortsätta prata med en som redan kan allt? Dialog är ett samtal mellan två personer. Om den ene är arrogant, eller ”förmer” tenderar det att bli en monolog istället, där den ene inte lyssnar till den andre. Det inbjuder verkligen inte till samtal! Tvärtom! När jag inser att människan jag möter är arrogant, och bara intresserad av sig själv så tystnar jag. När samtalet dör tappar vi möjligheten att lära oss något!! Ännu värre, när alla samtal dör, och vi isolerar oss i vår ”kunnighet” slutar vi att växa.  

Låt oss ta ännu ett steg bort från ödmjukheten. Det engelska ordet för ödmjukhet är ”Humility”. Det har jag haft så svårt att komma ihåg. Sannolikt därför att det påminner så mycket om ordet ”Humiliation”. Det betyder ju förödmjukelse. Förödmjukelse väcker instinktivt väldigt starka känslor hos mig! Gör det så hos dig också? Låt oss testa.

Kan du minnas tillfällen när du själv känt dig förödmjukad? Ta ett par minuter. Blunda och tänk efter. Vilka situationer kommer upp när du ger frågan lite eftertanke? Vilka tankar väcks och hur känns det inuti?

Jag kommer direkt tillbaka till sjunde klass. En mattelärare, vi kan kalla honom för Ingvar (för det hette han och han lever inte längre) hade för vana att sitta stilla bakom sitt skrivbord för det mesta. Racerkorta genomgångar av nya områden som gjorde att de allra flesta av oss hade svårt att hänga med och förstå. Jag hade turen att sitta med en av dem som förstod och hon lärde sig säkert massor på att förklara för mig (hon blev faktiskt mattelärare sen! :) . Så jag hankade mig fram.
Men så en dag kunde inte heller hon förklara, (eller om hon inte fick – jag minns inte riktigt) så jag ställde mig efter stor tvekan i kön som ringlade lång till hans skrivbord för att få hjälp. När jag äntligen kom fram 20 minuter senare, sa han åt mig att gå och sätta mig och fundera lite till.

Jag var på väg att gå – men plötsligt slog en stark kraft upp inifrån; Att stå upp för det jag visste var rätt. Han var lärare och det var faktiskt hans uppgift att lära mig matte, inte att håna mig för att jag inte förstod och göra mig mindre än jag var. Det var inte rätt! Så jag stod kvar och sa lugnt:

-        Nej. Jag har redan funderat länge. Det är därför jag behöver din hjälp nu.

Han ryckte till lite och blev aningen ställd. Det var ytterst få som hade sagt emot honom under hela terminen. Och jag var inte den som var speciellt högljudd annars. Så sa han med stark röst så att allt stannade upp i klassrummet och alla lyssnade spänt för att inte missa mitt nästa drag.

-        Gå och sätt dig på din plats!

Jag kan än idag känna den starka känslan av förödmjukelse som fick mina kinder att hetta, hjärtat att banka men fötterna att stå stadigare.

-        Nej. Jag vill att du hjälper mig med mattetalet, för jag förstår inte.

Varpå han upprepar det han sagt. Och när jag inte gör som han säger, ändrar han sig och domderar.

-        Gå ut ur mitt klassrum!

-        Nej. Varför ska jag gå ut? Jag vill bara ha din hjälp!

Han reser sig häftigt så att stolen välter och börjar gå mot mig. Då vågar jag inte stå kvar längre, utan piper ut ur klassrummet. Jag vågar inte se tillbaka, men vet att det är knäpptyst i rummet och att alla tittar.

@Webersarts Alva på Instagram Nej

Händelsen väcker djupa minnen och jag känner fortfarande idag ihåg känslan av förödmjukelse. Han var lärare och hade redan en ”högre position”. I sin roll kunde han självklart mer matte än jag. Men han använde det för att peka ut hur lite matte jag kunde, att jag ”bara var elev” och på det sättet gjorde hans agerande mig ännu mindre än jag var.

3 kardinalfel som visade på förödmjukelse – De är fel var och en för sig och värst tillsammans!

1. Han utnyttjade sin ställning som lärare.

2. Har gjorde sig själv smart och förmer.

3. Han förminskade mig i min okunnighet och som elev så att jag inte skulle växa

TACK OCH LOV! Och med det vill jag lyfta fram vars och ens ansvar i framtida exempel – blev jag lyssnad på. Läraren som fanns ute i korridoren trodde på mig. Min klasslärare trodde på mig. Min far stod upp för mig och var stark för mig. Under ett föräldramöte blev denna händelse droppen som faktiskt fick honom avsatt, eftersom det under flera år visat sig att han inte var lämplig som lärare. Tack vare responsen jag fick, har jag fortsatt tro på min egen förmåga att inte bara stå upp för mig själv, utan även för andra som blir utsatta för förödmjukelse i min närhet. Jag uppmanar dig starkt att göra detsamma. Jag lever så gott jag bara kan enligt följande etiska kompass.

1. Tillåt aldrig. ALDRIG någon att bli förödmjukad i din närhet!

2. Tillåt aldrig. ALDRIG någon att bli förödmjukad i din närhet!

3. Tillåt aldrig. ALDRIG någon att bli förödmjukad i din närhet!

”Alla de grymma och brutala sakerna, till och med massmord, börjar med förödmjukelsen av en enda individ.” Kofi Annan

@webersarts Alva på Instagram Förudmjukad Humiliated

Det är förödmjukelse som snarare leder till våld, än skam. (Brene Brown Atlas of the heart) Skammen gömmer vi oftast, eftersom vi tror att vi förtjänar att känna så. Att vi köper tanken att vi inte är bättre än så! Förödmjukelse däremot, då tänker vi att vi inte förtjänar det som hänt och som får oss att känna som vi gör. I en studie av Susan Harter visar hon och hennes medförfattare att i alla (verkligen alla!!) masskjutningar berättar personen som skjutit om en mängd händelser som inträffat under en tid, som alla ledde till djup förödmjukelse. De hade blivit hånade, mobbade, avvisade, retade, hånade för hur de såg ut eller förlöjligade av andra elever, andra vuxna eller lärare. De var alla fast förvissade om att de skulle visa de andra att de har fel! De tog till de medel som de trodde krävdes.

Är det någon mer än jag som kommer att tänka på stora ledare som missbrukat sin makt för att slå hål på eller hämnas sin förödmjukelse på oftast oskyldiga människor?
Tänk också på att de har alla varit barn! Människor omkring dem, har under uppväxten haft en möjlighet att agera annorlunda. Till sist är det för sent och deras hjärtan blir som sten (Som Riddar Cato i Mio min Mio).

Jag kan se Vladimir som barn. Adolf (Hitler). Napoleon. Otto (von Bismarck). Benito (Mussolini) och Ludvig (XIV). Av olika händelser som de upplevt som förödmjukande blir de allt mörkare inuti. När de sen inte hittar vägen ur förödmjukelsen på ett personligt plan, och lär sig ödmjukhet blir de extremer. De letar efter en väg att slå tillbaka. Det är därför väldigt intressant att ALLA dessa personer haft sitt väl tummade exemplar av boken ”Fursten” vid sin säng eller i sadelväskan! (Daniel Rydén Artikel ”Så följer Putin härskarhandboken” Sydsvenskan 14 mars 2022)

Machiavellis bok Fursten trycktes 1532 och fungerar som en guide till hur man tillskansar sig makt och får härska. (och slå tillbaka) Lögn och bedrägeri, hot och våld ingår i receptet tillsammans med att vara en stor hycklare. ”En furste som vill behålla sin makt måste lära sig att inte vara god.” Läs den utmärkta artikeln som ger historik och perspektiv. Tänk om de haft andra böcker istället vid sin sida! Skribenten Ian Buruna skrev i samma tidning om just förödmjukelse som Putins viktigaste kraft för sitt agerande och som rättfärdigar allt!

”Förödmjukelse är inte bara den mest underskattade kraften i internationella relationer, det kan vara den länk som saknats, när man letar efter rot-orsaken till politisk instabilitet och våldsamma konflikter…kanske det mest giftspridande ( ”toxic”) agerande som påverkar den sociala dynamiken - i vår tid.” Hartling

Förödmjukelse kommer ur risken att vi ska känna sig mindre! Det ger en osäkerhet och behovet av att visa och känna oss större blir gigantiskt.  Allt för att fly den gnagande känsla av att vi är små. Så liten som bara ett förödmjukat barn kan känna sig. Jag ska visa dem!

@Webersarts Alva på Instagram Osett barn

Potentialen för ödmjukhet som en diplomatisk färdighet såväl som mänsklig är alltså enorm!

Vad är då ödmjukhet? Låt oss börja i vår närmsta omvärld och våra egna erfarenheter.
Ta en stund och fundera på människor du mött genom livet. En ödmjuk person utmärker sig genom att stå för sin människosyn oavsett vem denna har träffat på, eller ställts inför. En ödmjuk person fortsätter att vara nyfiken på personen de möter, eller situationen de ställs inför och vet att de alltid har något mer att lära. Vem är det? Och vad har personen lärt dig?

Någon som ser dig precis som du är. Varken mer eller mindre. En vanlig, alldeles unik människa. Min mor var ödmjukheten signerad. Jag inser och är enormt tacksam över ynnesten att inte bara ha träffat, utan växt upp med en person som genom sitt sätt att vara i handlingar och ord, personifierat innebörden av att vara ödmjuk. Hon har också tränat mig i att vara ödmjuk och jag gör allt vad jag kan för att skicka vidare hennes sätt att vara och agera.

Mor Ragnhild Ödmjuk En otroligt viktig egenskap

Ödmjukhet innebär träning! Och alla kan bli bättre. Dalai Lama berättar att förutom att träna, har han haft turen att ha en mor som gett honom kärlek och varit snäll. 😊Han talar även om en ”power of vanlighet” som han strävar efter i alla relationer. Att han i samtliga möten med ”vanliga världsledare” verkar för att skapa mänskliga relationer som ökar tilliten. En förmåga som diplomater eftersträvar för att få till kloka förhandlingar!

Är du också vanlig? Wow!! Så häftigt. Då är vi två. Jag gör härmed ett upprop för att det inte bara är ok, utan nödvändigt att vi alla känner oss som vanliga människor! Vanlig! Ett alldeles för dammigt och ointressant ord tänker du. Tänk om! Att vara vanlig ger oss precis alla förutsättningar att vara speciella. Att vara den vi är. OCH…och det är viktigt på riktigt. Att vi ALLA alltid kan lära mer!

Birgittas etiska kompass – några av mina lärdomar. Vilka är dina?

1. Måtte jag aldrig känna mig överlägsen en annan människa. 

2. Måtte jag alltid uppskatta den person jag har framför mig.

3. Tillåt aldrig. ALDRIG någon att bli förödmjukad i din närhet!

4. Jag är här för att förstå det rätta, inte för att ha rätt.  

5. Sätt aldrig näsan i vädret och var arrogant

6. Stå alltid stadigt och var ödmjuk inför det du kan!

Slutkläm

Den som är förödmjukad är ofta arrogant i sitt sätt att vara. Det blir en negativ spiral. När du är arrogant blir det svårare att få nya kontakter. Vilket leder till att du antingen blir förödmjukad på nytt, eller att du vaggas in i att det du tror, är en sanning och inte går att ändra på.

Ödmjukhet är nyckeln för ett tryggt och grundat självförtroende och sunda relationer.

Kram

Birgitta