28 Humor. Mänsklighetens plåster eller vassa kniv? Eller Från skadligt kortison till vänliga endorfiner på ett kick.

Pelare 7 (8) på vägen för långvarigt välmående; Humor. Krönika 27
(Se krönika 21 för beskrivning av helheten)

Begrepp Humor. Det här var för mig det svåraste ordet att sätta fingret på. Vad är egentligen humor, mer än den sjunde pelaren för långsiktigt välmående? Efter mycket eftertanke (det är därför denna krönika dröjt) har jag kommit fram till att jag tänker på humor som något som förenar och skapar gemenskap i en mängd olika sammanhang, ofta genom skrattet.
Humor är Förmågan hos människan att framkalla glädjekänslor.

Humor är något av det mest personliga jag vet.
Det finns ett riskmoment som kryddar ordet.

Vad är INTE humor. Underförstått – vad är svart humor, eller vad är INTE roligt. Den ber jag att få återkomma till. Det beror nämligen på väldigt många olika faktorer, som t ex etnicitet, kultur, geografisk plats, mognadsnivå, ålder, utbildningsnivå och kontext. I korthet att skratta ÅT någon utan att denne bett om det, eller är i ett utsatt läge.

Humor säger något om hur vi mår. HU (r) MO(å)R du? Ett hjärtligt skratt och ett skratt är två skilda saker. Det hjärtliga skrattet kommer i trygga stunder.  Jag skrattar också mer, och lättare när jag mår bra, och när jag är med människor jag tycker om.

Humor kommer från ordet Humus – som betyder näringsgivande jord. I samma familj som Humanitet Ödmjukhet (Humility)

Är humor bara skratt? Bra fråga. Vad tänker du själv?
(Se mina tankar i Krönika 16, Att tillåta sig själv att skratta)
Jag tänker att skrattet är en bekräftelse, eller en acceptans på att man delar något som båda tycker är roligt. Det blir en effekt av ett tillstånd som råder, en öppenhet där ”maskerna” tas av och man delar en gemensam upplevelse. (Läs gärna mer om vikten av att skratta – Krönika 16)

Humor – är beskrivning på hela fenomenet. Både orsak och verkan/effekt. Vi tycker att olika saker är roligt och vi skrattar olika mycket och på olika sätt.

Ett av de tuffaste och mest sårbara yrken jag kan tänka mig, är att vara ståupp-komiker. De ställer sig ensamma på scen. Förberedda med olika skämt och betraktelser. Förberedda med sådant som de själva tänker är roligt, vilket ju är högst personligt. De har en publik som förhoppningsvis gillar ståupp-komik. Men sen har de INGEN aning vilken humor publiken har som kommer. Det gör att de har ingen vet om de kommer att skratta eller ej. Det gör att de har INGEN aning om hur alla de roligheter de levererar kommer att bli bedömda. För skrattet i en sådan situation är just det. En bedömning. Tycker jag att det är roligt – och kommer jag att skratta så att andra märker det?

För att förstå det modiga - tänk istället på en absurd motsats. Ståupp-tragik. Min uppgift som ståupp-tragiker är att vara så sorglig att jag får dig att gråta. Och om du INTE gråter, så har jag inte gjort mitt jobb. Fastän ju alla vet att det är djupt personligt OM vi gråter och åt vad.

En ståupp-komiker bjuder in till skratt och hoppas få skratt som belöning. Får de det, blir det en gemensam positiv upplevelse. Faller det platt, blir det tvärtom. Distansen växer och det blir knepig stämning som ingen vill vara i. Varken komikern eller publiken. Jag tänker att det är just den risken som finns med, som gör skrattet blir så befriande. Han/hon VAR rolig! Jag fick skratta och fylla på endorfiner. Jag kan slappna av.

Att skratta MED eller ÅT. En person är rolig – den andre skrattar. Då är skillnaden ENORM vad gäller känsloeffekt om man skrattar åt den personen, eller med. Det första skapar en värme och gemenskap. Det andra skapar en distans och nivåskillnad. En riktigt murrig, läskig och mörk distans. Ibland är skillnaden hårfin. Låt mig ge ett exempel: Självironi.

Självironi är en speciell form av humor, där man driver med sig själv. När jag driver med mig själv, kan jag skapa en sund distans till min egen trodda ”viktighet”. Det blir roligt för alla, även mig själv. Däremot när jag driver med mig själv, på bekostnad av mig själv och min egen självkänsla kan självironi vara väldigt destruktivt. Självironi kan vara ett sätt att skapa distans till sig själv och det man känner (dålig självkänsla, bitterhet, ilska) – men istället för att det känns bättre efteråt så finns det en besk eftersmak. Osund självironi förstärker ofta känslorna man vill undvika. Genom självironi kan man undvika att vara ärlig mot sig själv och tappar ofta kraften att ta tag i det man känner och skapa en ny ordning istället.

Det finns olika kategorier av humor! När jag fick förmånen att köra en halvdags workshop för ett företag, med just temat humor jobbade jag fram en lista med vanliga kategorier. Jisses vad jag lärde mig mycket😊 När du scrollar listan, fundera över dina egna favoriter!

• Satir Finns ofta i tecknade verk. Charlie Hebo, Bergling, Liv Strömqvist.

• Sketcher Finns en oändlig mängd, som skiljer sig åt beroende på tidsepoker och geografi. Mr Bean, Svensson Svensson, och en mängd serier som produceras i kortare rutor med roliga ofta förvecklade poänger.

• Ironi – T ex sarkasm. Det är en skillnad i vad som sägs och vad som egentligen menas. ”Publiken” eller åtminstone delar av den, förutsätts vara införstådda. ”Den ironiska generationen” frossar i ironi, med Killing-gänget men även serier som ”The Far side” med Gary Larsson – se nedan. Sarkasmens mästare – karaktären Snape i Harry Potter, eller varför inte blackadder/Svarte Orm.

The Far Side Gary Larson

• Galghumor och Lyteskomik Får någon att se det lustiga i sin egen svåra situation trots att man mår dåligt av någon orsak. Är det någon annan är det elakt. Det är en humorform många tar upp att de starkt ogillar. Karaktären Filippa Bark blev inte så uppskattad av gemene man på melodifestivalen, men de som gillar denna typ av humor utropade – Äntligen!

• Parodi Efterliknar ofta en annan välkänd ”kulturprodukt” ex film, person eller TV-serie. Ex Mel Brooks ”Det våras för Hitler” eller ”Allå allå – emliga armén” som parodi på den djupt seriösa ”Hemliga Armen”. Du behöver känna till originalet för att förstå det roliga, vilket utesluter många, men samtidigt skapar gemenskap bland dem som vet. Robert Gustavssons imitation på Tony Richardsson blev en succé. Lagom rolig, eftersom Tony zoomades in och skrattade själv och då blev det ok för alla att skratta.

• Situationskomik och fars En typ av komik som bygger på hastiga lustigheter som kommer i direkt anslutning till varandra. Äldre legendarer är Nils Poppe och Helan & Halvan. Stefan o Krister är andra. Min favorit är Annika Andersson som ibland briljerar på parlamentet. Inte bara är hon grymt snabb och rolig, hon rör inte en min i ansiktet. Här är ett gammalt klipp 😊.

• Felsägningar och ordvitsar Dumt, grovt, felaktigt eller platt yttrande/påstående som beror på okunnighet eller bristande eftertanke. Kan även vara fel grammatik och felskrivningar. Ordvitsar, ofta korta och kärnfulla och möjliga att tolka på flera sätt.

• Komedi Drama, TV-program eller film som syfter till att väcka glädje/skratt.

• Spratt (practical jokes)  En eller flera utsätts för skämt. Dolda kameran är en gammal klassiker. Tiffany Persson på apoteket delar med sig av handkräm, är en sketch som blir ett spratt, när hon utan att förbereda statisten på att det kan bli kladdigt, sprutar en deciliter hudlotion i händerna, och man ser hennes bedjan i ögonen till den som filmar att hjälpa henne få stopp.

• Fräckisar Rolig gåta eller historia med anspelning på sexualitet eller naturbehov. Gert Fylking. Lennie Norman hade många skämt under bältet, precis de som jobbade på lagret på min första arbetsplats.

• Observationskomik Mer eller mindre överdrivna eller träffsäkra kommentarer om egna upplevelser, i olika former, till exempel serie-strippar, eller ståuppkomik.  Ensamma mamman och Nemi är tidningars långkörare och Johan Glans mångas favorit. Sketchen om påsken där han betraktar något vi alla gör, ur ett annat perspektiv är så klassisk att många bara refererar till ”den om påsken”.

• Grimaser och andras skratt (För att uppnå humoristiska effekter. Porlande skratt i publiken eller på Instagram.

• Roliga historier Påhittad, eller åtminstone förbättrad berättelse med humoristiska poäng. Alla barnen….Norgehistorier. Bellman.

• Nonsenshumor Egentligen inte så kul från början, men genom ständiga upprepningar av någon replik som inte hör till sammanhanget. Martin Ljung, Är det inte Fingall Olsson som sitter där borta blev en klassiker.

• Metahumor En specifik typ av skämt, där till exempel en tecknad figur tar tag i rutans kalender och drar ut den. Gud stampar ner Monthy Pyton. Grotesco ändrar manus hela tiden. Att ändra ett skämt alla känner till och ändra utgången.

Humor är olika i olika länder! Brittisk humor och svensk ironi, har vissa likheter. Men i Japan förstår man inte vitsen med (haha) ironi. Där är det slapstick-humor som är det stora, där människor gör bort sig ordentligt. Barn förstår inte heller ironi. Förståelsen av det roliga i sarkasm, kräver vissa fysiska kopplingar i hjärnan som inte utvecklas förrän tidigast i 9-10-årsåldern. Värt att tänka på!

Vad skrattar du åt? För några år sedan fick jag ynnesten att skapa en Workshop om Humor. För att lära mig mer om humor, ställde jag frågan som första mingel-fråga under en tid. Det kan jag varmt rekommendera! Det blev nämligen en härlig konversation om än något förvånad blick först. Många vet inte vad de skrattar åt. Men när de väl kom igång, log de stort och ville gärna berätta. Både dra skämt och visa klipp och berätta om karaktärer. Jag fick skratta med när vi hade samma humor – och annars pliktskyldigast le åt sådant jag själv inte tycker är roligt. För så är det. Humor är enormt personligt! Det innebär att humor som en del tycker är fantastiskt roligt, kan ibland till och med skapa aversion hos andra! Stefan och Krister är en sådan vattendelare. Buskis. Det verkar vara så att antingen älskar med det eller hatar det. När jag på Humor-workshopen spelade upp klippet med ”Birger” från Stefan o Krister, satt hälften av gänget och skrattade direkt så tårarna rann, samtidigt som den andra hälften suckade eller tittade bort och led! Båda sidor hade mycket svårt att förstå den andres val. Vi pratar om att några blev riktigt förnärmande! Hur KAN ni inte tycka att de är roliga? Och dömde ut dem, med:
- Ni har ju INGEN humor! 

Min underbara moster Marianne har däremot träffsäker humor. 😊 Vi satt vid köksbordet jag, moster och mor. De båda i åttio-årsåldern. Mor frågar plötsligt moster:

-Marianne – har du Instagram?

Varpå moster blixtsnabbt replikerar:

-Nej, nej, nej! Men jag har reumatism!

Det som är så underbart roligt är att moster mycket väl vet vad Instagram är. Det är det som är HELA grejen o konversationen för mig. Kvicktänkthet, finurlighet och timing! A och O för att hamna på min lista. Gärna tillsammans med en rolig dialekt.

Hur ofta skrattar du? Att skratt är bra för din hälsa är bevisat. (se krönika 16) Du utsöndrar färre stresshormoner, du blir kreativare, får bättre minne, bättre relationer, ökat skydd mot en rad sjukdomar och många andra fördelar. En svensk undersökning (Adecco, Glädjerapporten 2014) visar att mer skratt bidrar till ökad lönsamhet och en bättre trivsel på jobbet. Samt att chefer skrattar lite mer (5,6 gånger per dag i genomsnitt) än anställda (5,0 gånger per dag).

Humor som ledaregenskap? JA! Säger forskare – men då ska den vara ”bra” och vad är bra? Forskare från Harvard Business School och University of Pennsylvania lät runt 2300 deltagare bedöma vad de tyckte om personer som skämtade jämfört med allvarliga personer i olika arbetssituationer. Resultaten kan sammanfattas ungefär så här: (Tack Nya Ledarskapet för bra sammanfattning)

• De som skämtade och lyckades få andra att skratta ansågs ha bättre självförtroende, vara mer kompetenta och ha högre status än de som enbart var allvarliga. Bara det faktum att du vågar dra en rolig historia på din arbetsplats visar du att du har gott om självförtroende. Om dessutom omgivningen vrider sig av skratt är din lycka gjord, du höjer ditt anseende och framstår som mycket kompetent – det krävs faktiskt en hel del för att berätta en rolig historia så att folk skrattar.

• De som skämtade och inte lyckades få andra att skratta ansågs ändå ha bättre självförtroende än allvarliga personer och deras kompetens och status påverkades inte. Om ditt skämt faller platt och det inte ens hörs minsta fniss är det alltså ingen skada skedd, även om sånt kan kännas lite pinsamt. Folk kommer ändå att tycka att du visat mod och din status och kompetens kommer inte att ifrågasättas.

• De som däremot skämtade om olämpliga saker (t.ex. rasistiska och sexistiska skämt) tappade mycket i både status och kompetens. Om folk tar riktigt illa upp när du skämtar ligger du inte särskilt bra till, din omgivning tänker sämre om dig och du uppfattas som mindre kompetent.

Vid Stanford University har man infört en speciell humor-kurs för blivande ledare. Humor anses vara en mycket viktig ledaregenskap som stärker samhörigheten mellan människor och därför hjälper organisationer att bli både effektivare och mer innovativa. Egentligen är det ju ganska självklart – humor är ett tydligt tecken på intelligens, kreativitet, öppenhet och empati, och borde därför vara en naturlig och välkommen ingrediens på de allra flesta, om inte alla, arbetsplatser. Med det sagt är det PÅ arbetsplatsen. Därför att när vi jobbar hemma – tappar vi ofta humorn i dess renaste form. Den som skapar gemenskap.

Låt oss avsluta forskar-anknytningen med Oxford University som har, helt seriöst(?), utsett världens tio roligaste historier. Här är en av dem.
En liten pojke kommer in i en frisersalong. ”Det där är världens dummaste barn”, viskar frisören till sin kund. ”Jag ska visa dig varför”. Frisören kallar till sig pojken och håller fram båda sina händer. I den ena handen har han en 20-kronorssedel, i den andra två femkronor. ”Nu får du välja”, säger han till pojken. Pojken tar snabbt femkronorna och går därifrån. ”Vad var det jag sa, han lär sig aldrig”, säger frisören. När kunden gått får han syn på pojken som just kommer ut från en godisaffär med en stor glass i handen. ”Får jag fråga dig en sak”, säger kunden. ”Varför tog du femkronorna istället för tjugokronorssedeln?” Pojken svarar blixtsnabbt: ”Ja, men det är ju självklart. Den dag jag tar tjugokronorssedeln är ju leken över”.

Att fejka skratt sägs också vara bra. Hm – jag vet inte. För några år sedan var det väldigt populärt med Skrattkurser och fd chefen bokade in en sådan. Det gav insikten om att det faktiskt går att få till ett välmående genom att prova olika skratt, som på ett träningspass. Dessutom gav det även en insikt jag gärna varit förutan och som hade motsatt effekt. Det blev nämligen så att den kollegan som aldrig skrattade på jobbet – ja – det var så roligt att se just honom skratta, fast på ett skrattretande sätt. Till sist skrattade hela gruppen ÅT honom – och det visste ju inte skrattcoachen, som berömde oss för att vi verkligen släppte loss våra skratt. Vilket fick oss att skratta ännu mer. Men för min del – att vi alla skrattade ÅT någon, utan att denne insåg det. Det smakade inte alls bra sen. Det är svårt att kontrollera skratt och en skrattkurs kan ha olika effekter.

Att skratta MED någon, eller med dig själv är något HELT annat än att skratta ÅT någon – eller åt dig själv. Det första är sund humor och läkande. Det andra – kan vara elakt och sårande. /Birgitta

Humor är den pelare som jag tänker kan vara både en energi-omvandlare och ge energi. När vi skrattar tillsammans fyller vi på batteriet med ny energi. När vi kan skratta åt något som har hänt, som tar vår energi – slutar den händelsen att ta energi.

I helgen fanns ett litet sms från dottern.
- Jag har låst in mina nycklar i bilen, bara så att du vet.
En händelse som sannolikt skapade både frustration och besvikelse och irritation hos flera. När hon berättade vad som hänt, förstod jag att hon och de som var med om händelsen ganska snabbt insett; Att det redan hänt och inte gick att göra ogjort. Samt skapa en hel del krångel med hämtning av reservnyckel 30 mil bort och att skicka kläder till den som oturligt hade kvar sin väska i bilen och var tvungen att åka till Stockholm innan problemet var löst.

I samma stund hon berättat klart, skrattade hon gott åt att det skulle bli en midsommar de aldrig skulle glömma. Att ha så nära till skrattet är en gåva och en källa att hämta energi ur. Dessutom kanske den pelare som snabbast omvandlar energi. Från att ta till att sluta ta och för den som är öppen för det – ge. Mycket!

Skratt är ett toppenverktyg vid kris! Rädsla gör att hjärnan producerar kortisol. INTE bra för oss!  Det stannar i våra system i cirka en timme. Hjärnan kan dessutom fortsätta leta efter fler hot och skapa en negativ spiral som kan pågå sålänge vi matar hjärnan med fler potentiella faror. Istället för att automatiskt följa med ner i spiralen och stanna länge där, vilket är otroligt kostsamt för din energi och din kropp, kan du när du inser att du är på väg ner, aktivt bryta spiralen. Humor är ett fantastiskt verktyg för det. När du väl hakat upp hjärnan på att leta efter möjligheter istället för hot, kan du både bryta spiralen och efter ett tag – producera endorfiner om du lyckas hitta humorn i det hela. Humorn ger dig den välbehövliga distansen från att följa med ner i spiralen. Avvärj faktiska hot, men när det är upplevda hot som du tenderar att förstora och förlänga – använd humor!    

Ett skratt förlänger livet. Ett gapskratt under lång tid ger härliga mag- och ansiktsmuskler och en stor dos endorfiner! ….eller som min son uttryckte det. Helvete idag – en bra historia imorgon.

Tre konkreta tips för att skratta mer – inspirerade av - Loretta G Breuning ur boken Habits of a happy brain – och mig själv 😊

1.     Att hitta sammanhang där du lättare skrattar. Det kan handla om att ha några människor omkring sig som delar ens humor. Tänk på olika arbetsplatser du har haft genom åren. Finns det någon arbetsplats, där du kommer ihåg att du skrattade extra mycket? Fundera på om det kan vara så att där arbetade några som hade liknande humor som du! Humor är väldigt individuellt – så därför kan det till och med få motsatt effekt när man vill visa något man själv tycker är roligt och den andre ”fnyser” och tycker att det inte alls är kul.

Stå för din humor. Ingen ska behöva förklara eller försvara sin typ av humor. Sålänge det inte är humor som skadar såklart!

2.     Tänk på Skratt som ett Sparkonto. Du kan fylla på kontot när du vill. Det betyder att när du har mycket pengar (skratt) så fyller du på så mycket du kan och kan spara till lite tråkiga dagar. Ladda ner bilden, eller klippet du sett som fick dig att skratta och ha en mapp med ”roligheter”. Skriv ner den roliga historien du nyss hörde. Det blir efter ett tag en skön mapp/konto att ha tillgång till närhelst det behövs. Se till att gå på den där bion, eller serien som får dig att skratta. Helst tillsammans med någon som skrattar åt samma saker som du!

3.     Låt ditt skratt pärla över nejden. Är du en sådan som håller igen på ditt skratt för att du tycker att det hörs för mycket? Sluta med det! Ditt skratt är sannolikt en gåva. Njuter du av att skratta får du din omgivning att le. Ler de inte, har det inte med dig att göra, utan att de kan ha lite svårt att släppa loss. 😊 Risken är – att om du börjar hålla igen dina skratt så skrattar du mindre och ännu värre – slutar skratta helt!!! När du själv hör andra som skrattar och du retar dig på dem – gläds med dem och våga öppna upp för glädjen det ger.

4.     Skratta ofta! Att skratta ofta är en härlig vana. Det är att ta dig själv på allvar. Räkna hur ofta du skrattar på en dag! Leta skratt och roliga situationer. Bjud på dig själv och bjud in!

Däremot!!! Och det här är viktigt. Att skoja till det på fel sätt när det faktiskt är allvar – kan göra skada. En bekant jobbar på ett café. Deras chef brukar vara rolig och få dem att skratta mycket på arbetsplatsen. Gott så. Men, det var nu sommarens mest hektiska dag och ingen av dem hade fått sitta ner på flera timmar! En av dem tog till sist mod till sig och ringde hem till chefen för att be om hjälp. Varpå han ”glatt” svarade att de bara behövde jobba hårdare och avslutade samtalet. När någon verkligen ber om hjälp och dessutom i det längsta har dragit sig för att ringa så är det riktigt modigt. Att då bemöta det modiga ropet på hjälp som chefen gjorde är oförlåtligt och visar exempel på att det roliga i hans fall bara är en fasad, eftersom han inte backar upp dem när de som bäst behöver det. Humor på en arbetsplats är viktigt, men det behöver finnas ett djup och en insikt om när det inte är läge att skoja. Framförallt!! När du är i maktpositionen som chef. Jag har tyvärr hört åtskilliga historier som liknar denna. Både i styrelser och på första sommarjobbet. Det finns ingen ursäkt.

Makt och utövande av fel humor skadar! Se till att sätta stopp för det om du själv är åhörare!  

Varför jag höll en Workshop om Humor? Därför att den ironiska jargongen på företaget, där inget togs på allvar och alla ”nya” kunde hållas tillbaka med ”humor” tog mycket energi från väldigt många anställda. Att bryta igenom den, och låta dem få syn på riskerna med just sarkasm och ironi i den sämre formen, och lyfta kunskapen i hela företaget var syftet. Det funkade.

Så – avslutningsvis. Fundera på vad som är humor för DIG! Du har hela sommaren på dig. //Birgitta

Saliga äro de människor med SKRATT-rynkor! Okänd fotograf -Vet du vem - maila mig gärna!

Verkligen JÄTTEkul….säger hästen till höger. :) Foto B Olofson

PS: Det här skrattar JAG åt. Om du delar min humor så hoppas jag bjuda på ett par skratt och igenkännande leenden.

Att absolut inte få skratta är allra roligast! Fortfarande idag – får jag ett stort leende när jag tänker på situationen. Jag talar om Fluorsköljningen i mellanstadiet! För dig som inte vet vad jag talar om, får jag göra en liten förklaring. När jag växte upp (vilket blir allt längre sen!!! :) kom man på att fluor var jätteviktigt för tänderna. Så viktigt att en fluortant kom ut varje vecka till klasserna på lektionstid (!) och hade med sig en bricka. På den stod lika många små vita plastmuggar som det fanns elever. Hon delade ut dessa och vi fick ställa muggen på bänken framför oss. På en given signal skulle vi ta muggen och hälla in fluoret i munnen. Under exakt två minuter (ja - hon hade ett tidtagarur) skulle vi skölja runt fluoret i munnen och göra….INGET annat. Två minuter att göra ingenting är en tidsocean. Självklart väntade vi bara på att någon skulle hitta på något….roligt. Ribban på vad som är roligt när alla sitter tysta och har fluor i munnen är mycket låg. Ingen kan prata och man VET att man absolut inte får skratta för då trillar fluoret ut. Impulsen och lusten att skratta blev ENORMT stark och helt oemotståndlig. Som jag minns det så hade fröken ständig beredskap med hushållspapper. Detta för att minst en och oftast flera till sist skrattade så mycket att fluoret sprutade över hela bänken. Eftersom fluoret hade en tendens att dra till sig saliv, så var det ibland en ansenlig mängd som munnen skulle hysa, vilket gav en bra spridningseffekt på bänken och därmed gapskratten. Fröken kunde aldrig förstå vad det var som var så roligt – vilket ju gjorde det ännu roligare!  

Andra hysteriska situationer var konfirmationen, som var djupt allvarlig. Ett dop (där en av brorssönerna mot alla konstens regler och därför så underbart roligt) högljutt utropade:
– TITTA MAMMA! Det hänger en ängel i taket! …..HAN HAR INGA SOCKAR PÅ SIG!  Det är ju roligt – men ännu roligare för oss som visste att hans mamma alltid tyckte att han skulle ta på sig strumporna hade MYCKET svårt att hålla oss för gapskratt.

Jag skrattar åt (och helst tillsammans med) härliga skrattare. Tack och lov hade en nyligen genomförd studentfest en deltagare som avslöjade sina kvaliteter redan vid ankomst, med ett rungande, pärlande och underbart bullrande skratt. Och hon var glad. Tjoho vad glad jag blev när hon satt nästan mittöver bordet. Jag visste, att i den stund jag fick henne att skratta åt något, skulle jag själv få skratta med hennes smittande skratt som stark startmotor. Mycket riktigt. Jag skrattade så att jag kiknade. Inte åt vad som sades, utan lyckan över att höra ett smittande varmt skratt som spred sig som glada pärlor i hela tältet. Klippet här i länken leder till ett klipp som jag stolt visade upp på humor-workshopen. Jag erkänner att jag blev förnärmad när inte särskilt många skrattade lika mycket som jag! 😊 Ett klipp där en bebis har det mest porlande och smittande skratt man kan tänka sig!

Jag ÄLSKAR träffsäker lätt ironisk och i säkra miljöer lite lätt sarkastisk humor. Harry Potters lärare Snape har sarkasm som förnamn! Ofta blir den elak – och då är den inte lika rolig, men gränsen precis innan han går för långt är heelt oemotståndlig och svår att värja sig mot. Han avväpnar allt och alla med sin sarkasm. Dessutom blir sarkasmen för honom ett perfekt skydd, för att röja sin riktiga uppgift/roll. Svarte orm – med Roan Atkinson som den sarkastiska riddaren tyckte jag var helt oemotståndlig när den kom! Så träffsäker och bitande, men i en fiktiv miljö. För annars tycker jag mycket illa om sarkasm. Då fungerar den som giftpilar! (Däremot har jag en aversion mot Roan Atkinson i rollen som Mr Bean. Urk!!)

Hipp Hipp bygger det mesta kring ironi och träffsäkra betraktelser. Johan Glans är den ironiske betraktaren många ser som en stjärna med stor självdistans dessutom. Den person jag anser behärskar både ironi och sarkasm med den äran är Suzanne Reuter. Heeelt underbar i så många sketcher genom åren. Både i komediserien Svensson Svensson, med Reuter & Skoog som eget humorprogram och i sin uppenbarelse. Det krävs stor intelligens för att uppbåda sådan humor! Jag menar att det krävs en hel del av mottagaren också – så om ni inte tycker det är roligt, är det för att ni är alltför korkade. (hoho – där satt en litet försök till sarkasm – hoppas ni inte tog alltför illa upp….:). Margareta Krook, skulle knyckt på nacken och fnyst.

#Herregudco

Bilder med finurliga texter och serierstrippar! Det finns så många! Herregudco har enkla bilder och olika finurligheter som passar bra för Instagram. Men serierutor i tidningar har fortfarande sin charm. Gärna korta och kärnfulla! Många av de nya låter jag blir att läsa då jag inte förstår eller gillar humorn. Jag har läst att dagstidningar aldrig får så många brev, som när de byter ut en gammal seriestrip mot en ny. Den är högst personlig, och ska vara med varje dag, eller varje lördag. Som en kär gammal vän, där jag vet att jag får ett leende när jag läser den. De nya förstår jag ju inte än! Vilka serier läser du först? Bra som öppningsfråga på nästa fest tänker jag! Är det samma - kanske det till och med blir roligt!

TACK för att du läser//Birgitta