Krönika 42 Marinblå, Att se hela bilden. Eller I mörkret står visa Ledstjärnor stadigt.

Krönika 42 Marinblå

Vill du hellre lyssna på min krönika - gör gärna det!

Så vandrar vi vidare med färgkrönikor. Vi har kommit till MARINBLÅ. Jag tänker mig den sammetsmörka blå som man kan se på himmelen, precis så att jag ser stjärnorna, men det är inte riktigt svart ännu.

För att se stjärnorna klart, behöver mörkret falla.

För att se helheten, behöver vi också närma oss vårt mörker. Det kan låta dystert tänker du kanske? Nja, snarare ärligt, sårbart och medvetet.

Men låt oss först fundera över meningen – Att se hela bilden. Det ger tre områden att fördjupa oss i och därefter går vi in på fenomenet ”Ledstjärna”.

1.      Att SE

2.      HELA

3.      BILDEN

1. Att SE

Att se på djupet. Ja – självklart är synen och våra ”vanliga” ögon viktiga för att se. Jag ser dig komma med en apelsin. Men för den som är blind, skulle svaret bli annorlunda; Jag ser med hörseln, jag hör dina steg och ljuden omkring oss. Jag känner luftdraget när du kommer, doften av dig och din parfym och förnimmer doften av en apelsin i din hand. Jag känner in strukturen i apelsinen om jag får hålla den i min hand. Jag känner tyngden i den och din varma hand som omsluter den. Om jag får smaka fördjupas bilden av hur apelsinen ”ser ut”. Att se på djupet handlar om att använda alla dina sinnen.

Att lyfta blicken och se. Hur gör man det? Ett sätt att tänka är att ju räddare vi är, desto mindre ser vi. När vi är riktigt rädda, smalnar synen av och ger oss ett tunnelseende som fysiskt begränsar seendet markant. Att vara livrädd innebär att vi stänger av och har svårt att komma ihåg det vi sett överhuvudtaget. Att våga och VILJA se är därför avgörande för att kunna lyfta blicken. Tänker du att du redan sett allt, kommer du inte heller att se mer. Då är ”seendet” avstängt. Att sänka blicken, eller att se ner i marken, är ett vanligt sätt när någon väljer att undvika att se vad som pågår. Inte alltför olikt strutsens beteende som sticker sitt huvud i marken. Även fast du inte tror det märks, så är det ett tydligt beteende som andra kan se, som i sin tur sannolikt påverkar dem. Att inte bli sedd, eller att bli ”osynlig-gjord” är en av härskarteknikerna. Att lyfta blicken är att se ärligt.

Att se med tredje ögat. Vadå tredje ögat? Tänker du på rymdvarelser? Ja – på sätt och vis. Att se med tredje ögat handlar om att lita på sin intuition och förnimma det som du inte kan se med dina vanliga ögon. Att se klart utifrån ett större perspektiv. För mig, så tänker jag att det är det ”själsliga” ögat. Den som vill kunna se och förnimma med sitt tredje öga behöver vara andligt medveten, eller åtminstone nyfiken på vad din själ vill säga dig. Den ”lilla rösten” som jag talat om i tidigare krönikor, som är kopplad till ditt hjärta. Hjärtkänslan. Det känns i hjärtat. Att bli varm eller kall inombords är en bra beskrivning av förnimmelsen jag talar om. Tredje ögat är energimässigt beläget i pannan, mellan ögonen och kallas för sjätte chakrat. Ljusets Energihjul.

2. HELA

Att se HELA bilden.
Enklaste metaforen, för viktiga beslut är att ta sig tid att se hela tårtan och inte bara en av tårtbitarna. Det där är lättare sagt än gjort, därför att vi av olika effektivitetsskäl vill kunna fatta snabba beslut. En stor del av oss människor fattar hellre ett snabbt beslut och agerar TROTS att man ännu inte sett hela bilden, hellre än att ta sig tid att få en rimlig överblick. Vi tenderar till att premiera snabbt agerande, snarare än eftertänksamhet så till den milda grad, att om någon sitter på ett kontor och koncentrerar sig och försöker få en överblick/ förstå helheten, mottar de ibland kommentaren – Sitter du här och gör ”ingenting” – underförstått –att det inte räknas som ett viktigt arbete att koncentrera sig. Ja, det tar tid att se hela bilden, det är därför det är viktigt att ledare ägnar sig åt det ibland.

Gå runt trädet
För några år sedan var jag ute och vandrade. Jag kom efter ett tag fram till ett stort träd, som jag inte sett tidigare. Det var ett pilträd som det finns gott om här i Skåne. Ett pilträd som lutade sig i 90 grader och ändå växte starkt. Jag fick en förnimmelse om att jag skulle betrakta trädet och fick en ingivelse att gå runt hela trädet för att få en större bild. Mitt första intryck var att det var ett magnifikt träd som kunde växa trots att det lutade. Jag började vandra runt trädet och kom till första sidan. Då såg jag varför det kunde växa sig stort. Det hade tagit lite hjälp av ett litet träd som stöd för att kunna växa vidare ut i världen. Jag log inombords och tänkte – så hjälpsamt och finurligt.

Min vandring fortsatte och nu stod jag på motsatt sida från där jag började. Plötsligt infann sig känslan av avsky och förakt. Det stora trädet hade inte alls ”bara tagit hjälp” av det lilla trädet, utan höll på att mosa det fullständigt i sin iver att komma ut i världen. Det lilla trädet bågnade under vikten. Jag kom på mig själv med att ha neddragna mungipor och arg blick som jag kastade på det stora trädet. Till sist gick jag ändå lite motvilligt till sista sidan av trädet för att fullfölja varvet. Plötsligt kunde jag då se hela bilden klart för mig. Det stora trädet hade inte alls tryckt ner och nästan mosat ett litet träd. Nej, det stora trädet hade sannolikt känt att det inte skulle klara av att växa vidare, så det lät en av de största grenarna slå rot i marken för att få ny kraft. Det var alltså det stora trädet som lutade på sig själv. Plötsligt log jag, och jag insåg att jag fått en stark metafor, för hur viktigt det är för oss att se hela bilden, INNAN vi låter känslorna driva oss till tankar som inte ens är sanna. Än mer, agera som om vi visste hela bilden. Trädet kan symbolisera en situation där något har hänt, eller en person som vi träffar för första gången och är alltför snabba på att döma och stoppa i ett fack. Jag har berättat den här för många under åren, och den stannar kvar som en viktig påminnelse om att vi sällan har sett hela bilden, men att den finns där att se om vi är villiga att vandra runt trädet.

Vikten av att göra en Avgränsning. Vi KAN inte se hela bilden, därför kan vi lika väl vara tydliga med oss själva och andra att vi faktiskt gör en avgränsning och hur den ser ut. Min vän Henrik menar att människan har mycket svårt för att se saker som de är utanför den egna gruppen så det ligger i vår natur att segmentera. Klassa allt som dom och vi. Detta för att minimera antal intryck. Därför är ett bra första steg att vara medveten om att vi faktiskt GÖR en avgränsning vare sig vi förstår den eller ej. Vi tar enbart in 1% av allt som händer runt omkring oss. Därav baserar vi som människor mycket på känsla – vi ”känner” t ex rädsla, därför tänker vi att något är fel och så minskar vi bilden istället.

Mitt hus heter Lilla Blå och ändrade helt karaktär när det fick byta färg från gul till Odonblå.

Att se hela bilden tar tid. Från Medvetna grundade ledare hör jag ofta följande formulering; Jag vet att jag inte har hela bilden klar för mig än– därför kommer det att ta lite tid innan jag fattar ett beslut. Det tänker jag är en bra start. Det kommer med en ödmjukhet kring att saker och ting kan kommas att förändras. Motsatsen tänker jag frodas i svensk politik. Mycket i svensk politik utgår idag från rädslor inte sannolikheter läste jag in en krönika nyligen. Det tar tid att fundera på HELA bilden och styrs man av lättsmält populism, beivras återigen de snabba besluten. I pandemins spår göddes populismen. Där var det rentav omöjligt att se hela bilden, och att agera snabbt och kraftfullt blev det nya ”rätta”.

Rätt perspektiv för önskad överblick. Vi pratar ofta om att använda helikopterperspektiv eller grodperspektiv? Har du funderat på vilket perspektiv du oftast använder? Min favorit är drönarperspektivet. Innan jag sätter igång med att skapa en workshop försöker jag skapa mig en rimlig överblick. Då är drönaren helt perfekt; Vilka frågor kan jag behöva ta reda på? Vart är de på väg. I vilket sammanhang kommer workshopen in? Vem ska vara med? Med helikoptern kan det bli lite väl långt avstånd, beroende på uppgiften. Men hade jag varit rikspolitiker, så hade det varit ett mycket viktigt perspektiv. Att se de stora sambanden, det globala och nationella perspektivet. Med grodperspektivet kan det bli för litet eller lågt perspektiv och jag ser inte mig själv i förhållande till andra. Men det perspektivet kan vara användbart i andra sammanhang.

Arketyper som gör att vi får syn på mönster. Något som är väldigt användbart för att se människors vanliga beteenden, är arketyper. Det här är ett område som är mycket intressant tänker jag, så det får jag återkomma till i separata krönikor. Kort kan jag bara nämna att arketyper är namnsatta karaktärer som har tydliga mönster för hur de vanligtvis agerar i olika sammanhang. Genom att lära mig om karaktärernas mönster, kan få syn på vanor och ovanor som jag har, som jag annars inte kan se hela bilden av.

3. BILDEN

Bilden. Det är spännande att vi använder just ordet ”bild”. Henrik nämnde i sin inledning om Helhet (I samtalsgruppen Spark Groups som jag leder) att man kan tänka sig använda en kamera som metafor. När vi ser något/någon, tar vi en bild. En bild består inte, den är endast ett ögonblick. I stunden man tror sig ha förstått bilden, ändras också bilden. Vi förstår bilden på olika sätt beroende på vilka vi är och vad vi kan och är medvetna om. Insikten att helheten man äntligen ser, är just en ögonblicks-bild väckte mycket tankar.

Att acceptera att bilden av helheten ständigt ändras kan vara en riktig utmaning för de flesta av oss. Åh -vad typiskt tänker du kanske när någon gör något annorlunda än du tänkt. Nu hade jag ju äntligen förstått – och så kommer du här och ändrar bilden!! Med ett ord, med en ny bild, med en förändring. Men det enda som faktiskt består och är sant, är att bilden av innevarande ögonblick ändras i nästa stund. Eller som munken Björn Lindeblad så vist säger; This too shall pass.

Vilken bild ser du? Det beror från vilket håll du ser. Att acceptera det, är en bra start.

Vem fotograferar? Beroende på vilka vi är, vad vi har med oss i form av erfarenheter och var vi kommer ifrån, så ser vi olika bilder och vi väljer att ta helt skilda bilder. Vi är också olika benägna i hur viktigt det är för oss att hålla fast vid en bild. När du äntligen lärt dig att bussen har ändrat sina körtider, ändras de igen. Då kan du antingen hålla fast vid det gamla och irritera dig och förfasa dig över att det ändrats, eller släppa det gamla och ta in den nya bilden av vad som är nu.

Att ändra sin bild. Ärligt. Hur bra är du på att släppa det du trott var sant? Jag hävdar att de flesta av oss hellre letar efter nya bilder för att rättfärdiga den gamla bilden, hellre än att se med nya ögon på det som nu finns framför oss och förhålla oss till det. Det där har vi gjort förut, så det är ingen idé att vi gör det igen. Sant är, att för att skapa en ny bild, behöver du släppa den gamla. Att släppa taget om vad som varit är sannolikt många människors största utmaningar. Det känns lättare att leva med den gamla bilden, som man tänker sig ska vara för evigt. En skilsmässa, en uppsägning, ett dödsfall eller sjukdom är stora bildförändrare. Stannar man kvar i att man önskar att allt ska förbli som det var, är det svårt att se de nya blommorna som spirar i den grå vägkanten. Det är bara du som kan ändra din nästa bild.

En bild säger mer än tusen ord. Ett ord kan också förändra hela bilden.
Birgitta Bobergh

Varför är det viktigt att se hela bilden? (Eller att åtminstone ödmjukt inse att man inte kan se den än). Svaret är enkelt. Risken är annars uppenbar att du väljer fel väg. Eller att du inte väljer alls, utan låter omgivningen svepa med dig utan att själv ta ställning till om du faktiskt vill eller inte. Du kanske låter bli att göra något som du borde. Du kan också ha för vana att kasta dig in i nya utmaningar helt utan eftertanke och låter dig fara hit och dit av yttre omständigheter och snabb problemlösning. Att se hela bilden handlar om att komma till insikt om vad som är viktigast för MIG att fokusera på och hur jag behöver prioritera för att kunna fokusera på för mig rätt saker. Lätt? Nej. Viktigt? Ja!

En av mina absoluta favoritblommor. BLÅ-sippan! Här växande vilt till min förtjusning.

 Lite färglära när vi ändå är igång. Karl Ryberg har bidragit med flera punkter från boken ”Levande färger”

Sagt om färgen marinblå – en mörkare nyans av blå. Även kallad indigo.

• Den blå som syns på himlen precis innan stjärnorna börjar anas på kvällshimlen.

• Indigo kommer ursprungligen som färgämne från Indien, där bladen från busken Indigofera tinctura jästes i flera omgångar och sedan syrades i urin. Den gula vätskan indundstades och gav genom lufttillförsel eftertraktade midnattsblå indigostenar.

• Lapis lazuli finns ännu att få tag i och Bruno Liljefors använde den för att fånga lystern i änders skimrande fjädrar. Råmaterialet till den var klarblå eller mörkblå ädelstenar som fint pulvriserades för att röras ut i olja eller fernissa. Pastan av ypperlig färgstyrka blektes aldrig.

• Växten vejde användes i Europa, men den var inte lika hållbar och klar som indigon.

• Färgen på många uniformer världen över. Framförallt de som förknippas med marinen.

• Ogifta kvinnor i den tyska kulturkretsen klädde sig gärna i blått då Marienblau är den heliga jungfruns färg.

• Enligt judiska traditioner säger att blått är den kulör som bäst illustrerar den nåderika döden.

• Ordspråksmässigt är blått den mest motsägelsefulla färgen. Blått är flott och blåblodig för adeln som representerar nobilitet och tradition men på andra sidan finns ett mörker. Aldrig så ensam och sorglig som ”Feeling blue”. Blues. Men även tokerier och snusk. Blådåre. Slå i någon blå dunster. Häxorna for till Blåkulla. ”Blue Movie” är en riktigt saftig porrfilm.

• Färgen på de flesta kallvatten-kranar i världen.

• Blått finner du på väldigt många banker och som trygghet i finansvärlden.

• Blåvitt som var COOPs koncept på egna varor fungerade på allt utom mat. Där blev det krock, eftersom blå mat är ovanlig och signalerar giftigt.

• Ljuset definieras inom fysiken av frekvenser och energinivåer. Blått har höga frekvenser och innehåller nästan dubbelt så mycket optisk energi som röd. Det innebär de har hög energi och kort våglängd.

• Blått lugnar och dämpar. Blodtryck, puls och adrenalinproduktion sjunker. Blåbelysning ger dessutom långsammare muskelrespons, främjar syresättningen av kroppsvävnader och sänker hormonaktiviteten. Blått passar klassiskt utmärkt i sovrum.

• Goethe: Blått ger en känsla av köld, liksom det också kommer oss att tänka på skugga. Vi känner till hur det avlats ur svart.

Är vattnet blått? Eller grönt…. Det beror på vad som speglas i det. Eller hur.
Foto Jesper Helgeson

För att lättare se både din insida och utsida behövs LJUS.
Det kan komma från dig själv, det kan också komma från Ledstjärnor.

Människor är som färgade fönster. De glittrar och strålar när solen skiner, men när mörket faller kan deras skönhet bara skönjas om det finns ett inre ljus.
Elisabeth Kûbler-Ross

Att lära sig att SE på in och utsidan, med inspiration och stöd från Ledstjärnor. 
Det är ofta när det är som mörkast på jorden och när det är mörkt inuti oss själva, som vi söker ledstjärnor. Vi behöver starka stjärnor som ledljus. Då talar jag inte om den sortens stjärnor som lyser så starkt de bara kan och sedan låter sig beundras, utan LEDstjärnor. Stjärnor som vågar leda och ömsom sårbart, ömsom modigt vågar visa vägen. Som en fyr. 

I avsaknad av ego. I december vandrade jag, genom den mörka vintermorgonen i Malmö för att lyssna på Axel Carlberg. Hans seminarium handlade om att våga leda med djup och mening, eller som hans bok heter; Etik & Moral i krisens skugga. Jag ser Axel som en av mina viktiga ledstjärnor. Hans uppenbarelse strålar stilla och medvetet, långsiktigt, tryggt och låter mig genom sina ord och bilder, hitta min egen väg. Det är inte så att han inte har kraft att basunera ut sitt budskap, hamra in det överallt och säga att ”Detta är den ENDA rätta vägen och se så framgångsrik jag har blivit!!”. Nej, han har en starkare lyskraft än så. Han vet att vi som kommer till honom vill växa och lära mer och när vi är redo, bli starka ledstjärnor vi också. Men inte likadana, utan var och en av oss på sitt alldeles unika sätt. För ett högre syfte och i MED-ledarskap inte MOT-ledarskap eller i tävling som bara en kan vinna och utan att konkurrera med varandras egon.

Att vara en genuin och vis Ledstjärna –
är att vara så lite mallig Ledar-stjärna det bara går.
En fyr i mörkret. Som gärna uppmuntrar att det blir fler fyrar.

Hur blir man då en Ledstjärna? För det första är det inte så mycket ett ”blivande”. Du ÄR redan en ledstjärna– och växer som människa under lång tid. Med andra ord; Du lyser redan! Det som skiljer oss åt är hur starkt ljuset är och i vilken riktning du riktar det. Att genom åren ge dig tid och eftertanke genom att ofta reflektera och sannolikt meditera påverkar ljusstyrkan. Det och att odla ödmjukheten kring att det finns ständigt mer att lära. Att noga välja vem du lyssnar på och lär tillsammans med påverkar vart du riktar ditt ljus. Att så gott det bara går, leva som man lär och noga välja vem man lyssnar på.

För att se hela bilden, behöver du inse att du inte har sett den än.

Hitta visa grundade Ledstjärnor. Stjärnor som lyser upp. Ja, var hittar man dem? Fundera tillbaka en stund i ditt liv och låt tankarna flöda fritt efter att du läst mina punkter som tankeväckare. Vem lär vi av? Vad väcker oss? Vad ger oss perspektiv? Vad stärker oss?

• Väl valda böcker. Har det någon gång kommit en bok i din hand, som fångade ditt intresse på djupet. Som fick dig att eftertänksamt sitta med den i handen och stanna upp en stund. En bok jag fick i min hand var ”Momo och tiden” av Michael Ende. En berättelse om en flicka som är den enda som ser, att tiden håller på att stjälas från alla människor av dessa mystiska grå män med puffande cigarrer. En annan var ”Rötter” av Alex Haley. En sann berättelse om en slav som förs från Gambia till Amerika och som ber familjen att hålla berättelsen om hans hemland vid liv genom alla generationer. Så knyts trådarna ihop när Alex flera generationer senare fick möjlighet att åka tillbaka till förfäderna och höra berättelsen om Kunta Kinte. Rötter har betydelse! Och så klart, sagoboken om kaninen Prick. Prick är ensam prickig bland idel vita kaniner och får inte följa med på släktkalaset, eftersom farmor inte tycker om honom eftersom han är så annorlunda. Det han inte vet är att i en annan familj har lilla kaninen Vit samma erfarenhet som honom, men lever omvänt bland alla prickiga kaniner. De träffas genom olika förvecklingar och alla inser till sist, hur dumt det är att alla ska vara lika. Viktigast av allt, att vi så sällan ser hela bilden och är snabba på att döma varandra innan dess. Hårt dessutom.

• Givande föredrag: Du kanske har lyssnat på ett föredrag där någon sagt något som fick dig att inse på djupet, hur många fler sätt det finns att se på världen. Kjell Enhager Yttrade på en stor konferens orden som följt med mig sedan dess; ”Du kan inte ändra på det som någon redan har sagt eller gjort, men du kan själv välja din inställning till det.” Jag väljer alltså min fortsatta bild, och beroende på vilken bild jag väljer kan jag påverka mitt eget mående och framför allt energi. Kay Pollack har sagt så många kloka ord i sin fina bok, Att välja glädje. Han var tidigt ute på sina föredrag över hela landet, med det som väldigt många talar om numera inom personlig utveckling. Hans föredrag och bok satte ord på många tankar som jag haft inuti. ”Bara jag är ansvarig för de tankar jag tänker och de känslor jag känner.”

• Kloka ord. Du kanske har stött på kloka ord i form av poesi, en dikt eller träffsäkra ord, kanske tillsammans med en bild som öppnat upp. Som gjort att du ser klarare det du redan visste, så att du blev tryggare i det. Eller som gav dig ett helt nytt perspektiv på en gammal bild. Maya Angelous kloka ord har gjort så för mig. Jag har citerat henne förut. Hennes ord; “If you don´t know, Learn. When you do know. Teach. ”Gav mig en så stark bekräftelse och puff i rätt riktning. Vi har två uppgifter i livet. Att lära för livet OCH när vi har lärt oss, lära ut. Att inte kidnappa kunskapen och stoppa den i ett dammigt hörn i vårt inre så att vårt ego kan visa upp en bild av kunnighet för omvärlden. Att dela med oss. Upplysa. Folkbilda. Det är därför den här krönikan skrivs. Det är helt enkelt min uppgift när jag kan. #korsdragspoesi är en annan. Hennes resa och starka ord på Instagram visade på sårbarhet och mod att gå vidare, trots att det gör ont. ”Du som kan. Lev dina vill”.

• Starka bilder. Inte bara ord utan bilder och konst som berör, väcker och talar till mig. Konstnären Magrittes bilder med regnande plommonstop och vita moln upplyste mig om att man kan måla som man vill och se på världen på så många olika sätt. Plötsligt dök bilden av Anna upp. Min mormors mormors mor! Med en blick som säger så mycket och ändå väcker så många frågor. Vem var hon egentligen? Hur var det för henne att få en dotter utan att vara gift. Tanken var svindlande. Utan henne – ingen Birgitta.

Anna Grunditz, min mormors mormors mor

• Utbildningar. Du kanske har gått på en utbildning där processledaren, eller någon deltagare lyst upp något viktigt på din väg? Axel Carlberg och Maria Delmar var processledare på Mil Institutes utbildning, Resan inåt. Maria gav mig insikter och vågade stillsamt och starkt möta mig, precis där jag var. Varligt hålla mig, när jag var på väg att slockna på insidan. Faciliteringsutbildningen i LEGO©SERIOUSPLAY© gav mig helt nya perspektiv på hur man kan leda människor till nya insikter på ett helt annat tredimensionellt sätt. Inget skapar en gemensam överblick såsom ett legobygge där alla hjälps åt att se hela bilden.

• Mentor, coach, rådgivare eller guide? Birthe Wallin var min underbart frispråkiga och kloka mentor under ett år. Djupa samtal, med OFÄRDIGA svar, där vi tillsammans utforskade både ljus och mörker gav oss båda lyskraft. Lillemor Groth, min själsliga Guide som väckt upp sidor hos mig som jag inte ens visste att jag hade inom mig. Som nu är starka och blommar allt kraftigare och lyser allt starkare. Ni hittar hennes veckokrönikor på Facebook under ”Konsten att tina en frusen själ” som också är titeln på hennes bok. Min mor. Den klokaste perspektiv-uppöppnaren jag någonsin känt tillika läromästare i ödmjukhet.

• Samtalsgrupper. Att lära MED andra är underskattat. Det tar tid och vi vet inte alltid vad samtalen ska leda till. Kanske är det därför? Men i en samtalsgrupp som fungerar väl, kan vi verkligen lyfta varandra. Kanske du kommer ihåg samtal där flera var involverade, som gjorde att ingen ville gå hem, utan rida på vågen av kraft som skapats tillsammans. En god vän bjöd nyligen hem 7 utvalda vänner och berättade för oss alla hur mycket vi betydde för henne. Det blev en stark kväll, men många berättelser och lyssnande på varandra. (Tack Lotta Schönström Larsson) Själv har jag startat SPARKgroups. Samtalsgrupper för erfarna människor. En trevande start, som sakta vuxit sig till något starkt som vi inte visste från början. Med teman som medkännande, humor, förlåtelse, tacksamhet & generositet (ja, ni kanske känner igen tidigare krönikor) byggde vi första året. Vi vet ännu inte vart vi landar, men hämtar lyskraft från varje träff i de genuina samtalen som berikar, berör och öppnar upp.

Sammantaget för alla dessa inspirations- och ljuskällor är att de lyfter dig. Därför att även om vi är rädda för vårt mörker, så är vår största rädsla att vi är så mycket starkare än vi tror. Att närma oss vår egen kraft är en resa genom livet. Att lyssna på dig själv, så att du vet vilka kraftkällor du ska ösa ur, så kan du lysa klart. Lyssna på dig själv. Lär av och med andra. Lys klart.

Oavsett alla dessa rader med inspiration om att hitta Ledstjärnor, ledord och ledbilder, så finns det en som är viktigare än dem alla tillsammans. Det är att hitta din EGEN Ledstjärna. Den som är DU.

När du Lyssnar på dig själv ger du dig tid att både möta mörkret i ditt liv, men desto viktigare – våga möta ditt ljus! Men – hur ska jag hinna med det? Låt mig vända på det. Det mest meningsfulla du kan göra för att fylla ditt liv med mening – är att göra det till din viktigaste uppgift? Att lyssna på dig själv och vad som är viktigt på riktigt för dig. Behöver jag bli eremit och isolera mig – strunta i alla andra? Ja och nej. När ditt hjärta kallar på dig, när du vill lyssna inåt, på DIG – då kan du behöva gå undan en stund. I vissa perioder i livet, är den stunden vi satsar mycket kort. Då är det den stunden det får bli. Så vi har alla ett val, även fast vi inte alltid ser det så. Gör vi det, så lyser vi.

Den som ser utåt drömmer. Den som ser inåt vaknar.
Carl Jjung

.//Tack för att du ser.