Krönika 44. Många TALAR om självinsikt – men hur GÖR man? Eller Är god Självinsikt det sexigaste som finns?

Krönika 44 Insikter om “självet”. Den som är JAG.

Vill du hellre lyssna på min krönika - gör gärna det!

Tänk – jag tror att en några värjer sig mot rubriken. Det där med att vara sexig, är ju snarare att vara snygg på utsidan! Snygga kläder, muskler, häftig kanske lite stöddig och cool attityd, häftiga attiraljer, bil/båt/hus och märkestunga ägodelar, framgångsrik, kontrollerad, omtänksam mot ALLA osv. Men med åren har livet gett mig djupare insikter. För mig kan du ha allt det, och kanske vara sexig en kort stund, men den innerliga utstrålning du får av att känna dig själv väl, vara trygg, varm och ha mod att vara kärleksfull det är en helt annan liga! Jag talar om god självinsikt.

Har jag fångat din nyfikenhet? Bra. Det är en väldigt viktig ingrediens i att lära känna sig själv. När du är nyfiken på dig själv och har förmågan att spegla dig i andra människor för att lära mer om dig själv då växer du. Inifrån. Det är det som är vägen till självinsikt – eller självmedvetenhet som är ett annat ord.

Självinsikt hur gör man? Hade denna enkla fråga haft ett enkelt svar, så hade vi varit färdiga här och sannolikt hade världen varit en vackrare plats från början. Sanningen är att lära känna sig själv på riktigt är inget annat än ett livslångt lärande. Vi blir aldrig färdiga. Det är det som är poängen. Vi kan alltid lära mer, och vi kan alltid gå djupare in i vår kunskap på vägen mot visdom. För det är det resan egentligen handlar om – men låt mig återkomma till det lite längre ner.

Vad kan det finnas för möjligheter för att nå självinsikt? Jag vill börja med att säga, att det finns oändligt med ledtrådar runtomkring oss! En uppsjö av litteratur i alla dess former, bilder som öppnar upp, ord som ger vägledning, människor som tänker och känner, förebilder som vill väl och naturen som visar oss andra sätt. Det är också det som är utmaningen. För var ska man egentligen börja för att få god självinsikt? Låt mig säga såhär. Först och främst HAR du redan självinsikt! INGEN känner dig bättre än du själv gör. Det är ju bara du som har tillgång till den lilla rösten inuti dig – det som är DU.

För det andra, så är självinsikt aldrig konstant utan i rörelse. Det är svårt att ”fånga” och få en ”färdig bild” av – såhär funkar jag! Det är också meningen. Den här resan pågår nämligen hela ditt liv. Den dag du inte vill lära dig mer, då är du också färdig här på jorden. Vi är alla här för att lära, även om det finns de som tänker att de ”redan vet allt”. Det blir då ett ”färdiglärt/färdiglevt” och med tiden fattigt liv. Åtminstone om du inte kan tänka dig att dela med dig av det du lärt.

Krönika 44 innehåller några ledtrådar och lärdomar som har varit viktiga för MIG på min resa. Krönikan kommer varken vara det ENDA du behöver höra, men heller inte vara fullständigt betydelselös. Min erfarenhet är att vi människor dras till de ord som vi behöver höra. Varför tänker du annars att du har hittat hit? Jag sänder mina ord på en frekvens som du just nu lyssnar efter och jag har verkligen tänkt igenom det jag skriver så att det som skrivs har ett djup som ger orden större resonans.

Birgitta Boberghs 7 ledtrådar för större självinsikt.

1. God självinsikt börjar med nyfikenhet. Lyssna på mig själv.

2. VILL jag verkligen lära? Om jag vill, VAR vill jag då lära? Av vem? Vilka röster? Vilka toner?

3. VÅGAR jag lära – och leva som jag lärt?

4. KAN jag – förmår jag att lära eller behöver jag andra sätt att växa?

5. Om jag INTE vill lära – vad händer då?

6. Att våga möta sitt eget mörker som annars hindrar omedvetet.

7. Att uttrycka mig på mitt sätt och LYSA som den sol jag är. Att våga kliva fram och vara stolt.

1. Att lyssna på mig själv. Hur gör jag det?
Jag tänker att det viktigaste är att stanna upp en stund. En stund är lång eller kort och det är som det ska. Ibland stannar vi upp av egen vilja, ibland blir vi ”tvingade” att stanna upp när något händer i livet som vi inte var beredda på. Börja med att ”STÄNGA AV ALLT BRUS, alla pling och potentiella signaler och ta dig bort från allt och alla som vill ha din uppmärksamhet.

Och så – STILLA DIG och lyssna på DIG. Jag har skrivit en krönika om detta – att STILLA sig. Vet du med dig att du kan ha svårt att stanna upp, lyssna gärna på krönika 10 Att STILLA sig och hitta sin och paus-knapp. Eller – Nähä – nu får man stilla sig! Sa moster Ida. — Birgitta Bobergh

Fyra PRAKTISKA tips på att ”stanna upp” och lyssna inåt.  Även om du har ditt eget sätt kan det vara roligt att prova något annat.

• En ”Alla kan teckna” övning. Välj ut ett träd i din närhet som du tycker om. Ta med en blyertspenna och ett enkelt skissblock. Sätt dig först och betrakta trädet en stund. Blunda sen och rita trädet utan att se på det. 2-3 minuter räcker. Titta sen och rita trädet med vänster hand. Samma tid. Betrakta trädet i lika lång tid och välj sedan att rita trädet som DU ser det. Hur doftar det? Finns det rörelse i trädet? Smakar det, hur är strukturen på stammen, känslan av bladen om de är kvar? Betrakta ditt träd och fundera vad i trädet som liknar dig? Varför valde du det trädet? Eller varför valde det trädet dig?

• Enkel skrivövning.
  Börja med att ta ett vitt papper och en penna. När du gjort det, så börja med att räkna till 5 högt för dig själv. När du kommer till siffran 5, så skriver du spontant ner det första ord du kommer att tänka på. Har du skrivit klart? Bra. Nu räknar du till 5 på nytt igen. Denna gång skriver du ner det första ord du kommer att tänka på som gör dig glad. Bra.
  Nu kan du antigen bara låta orden vara. Eller så går du vidare och funderar kring orden du skrivit. Vad tänker du kring ordet du skrev som gör dig glad? Vill du skriva ner några tankar som poppar upp när du skrivit? Närma dig dina ord med nya ord om du vill, eller gå ut och promenera och låt dem få landa inuti.

• En rörelseövning. Börja med att röra på dig. Riktigt mycket. Dansa loss, fuldansa. Kickboxas med någon som är starkare än du. Spring dig slut. Gå en rask promenad.  När du rört på hela din kropp så att den blivit varm. Låt den svalna och ha pennan i din hand. Gör skrivövningen ovan, eller nästa övning.

• En enkel meditationsövning. Ta tre långa andetag. För första andetaget andas du in kärlek från himlen ovanför dig. För andra andetaget andas in tillit i bröstet. För tredje andetaget andas in livskraft från jorden under dina fötter. Du kan också välja att lyssna på den 5-minuters meditation som finns i ljud-slingan separat. Du hittar den på krönikan.

2. VILL jag verkligen lära mer om mig själv?
Det där kan tänkas vara ett självklart ja. Men min erfarenhet är att det inte alltid är så. Jag ser det tydligast då en del undviker det genom att låta bli steg 1; Att stanna upp. De VILL inte stanna upp. Det kan till och med vara så att när det bränner till, när något händer i livet som gör att de kan lära mer om sig själva, så gör de precis tvärtom. De ÖKAR takten och springer ännu fortare för att inte ”riskera” att det blir tankepaus. För vad kan väl då hända då? Kanske får jag syn på något nytt med mig själv?  ”Jag ÄR ju sån” blir ett effektivt hinder att lära mer om ”självet”. Att istället tänka – så HAR jag gjort förut. Undrar varför och vad som kan hända om jag gör annorlunda?

Min nyfikenhet har varit till stor hjälp. Hm. Undrar varför jag gör så? Var kommer det ifrån? Enkla frågor till synes, men som inte alls har enkla svar. Lusten att lära kan hjälpa mycket! Det och en klok människa i din närhet som är några steg framför dig på livets förunderliga väg.
När svaret är JA på frågan. Ja, jag VILL lära mer om mig själv, då kan du efter steg 1 fundera på HUR och av VEM.

• Det finns ju tonvis med böcker, så välj ut ett par författare som du ”litar på” och läs dem över en tid. Brene Brown och Maya Angelou är ett par författare som jag följt över en tid. Där finns djupare visdom och inte bara ”rubrikmässig-kortsiktig-bli-lycklig-kunskap”. Oprahs samtal från ”Supersoul”söndag är inte heller dumma. Lillemor Groth har också sedan länge mitt öra.

• Lyssna på ett par musiker med djupare ton som förmedlar musikslingor med tillhörande ord för eftertanke. Helen Sjöholm och Loreen har för mig förmedlat ett djup. På senare tid tillkommer Monica Mac, som nästan sjunger poesi. Sonen lyssnar på Håkan Hellström och dottern gillar Albert lee Meldau.

• Du kanske målar och ritar, då kan bilder och några konstnärer du ser upp till, stå för upplysningen. För det är det det handlar om här. Upplysning. Folkbildning. Att lära och lysa upp sin egen väg till djupare lärande.

• Du kanske dansar? Välj då nya danser ibland och följ några dansare eller koreografer som förmedlar dansens unika lärande på olika sätt.

• Lär också TILLSAMMANS med andra! Välj ett par vänner som du ”kunskapsreser” med. Eller en grupp där du får utrymme att fundera, tänka och känna. ”SparkGroups Guldklubb” är en samtalsgrupp som jag leder. Där får vi utrymme för att lära tillsammans. Det ger en associationskraft som saknas vid det enskilda lärandet. Det där att man ”hakar i varandras” tankar och känslor, som leder vidare i lärspiralen och sedan tillbaka, fast på en högre nivå. Leta en sådan grupp. Jag lovar, att fler än du tror söker ett större djup.

3 VÅGAR jag lära – och leva som jag lärt?
Att arbeta med självinsikt. Att inse hur jag själv fungerar kräver ett visst mått av mod. Att se på HELA dig själv, innebär att se både ditt ljus och sitt mörker. Båda delarna kan vara lika svåra. Att få en komplimang för något man gjort, eller för hur man är kan av många avböjas automatiskt och viftas bort. Börja med att sluta vifta bort komplimanger. Säga bara rätt och slätt ;tack. Fundera sen på om det kan ligga något i det personen säger. Fundera också på varför det var svårt för dig att ta emot den. Att våga vara i sitt ljus och stå stadigt i det är en viktig livs egenskap. Det handlar INTE om skryt. Det handlar om självinsikt. Att stå i sitt ljus. Stadigt. Stolt. Varför skulle du INTE våga?

Tricket är, att för att kunna göra just det. Stå i sitt ljus, så behöver man också kunna se de mörkare sidorna för det de är. Ovanor, automatiska beteenden. Herr Ego som pockar på och kräver din uppmärksamhet NU!

Att leva som man lär är att på djupet förstå hur jag fungerar och stå trygg i det. Många unga skribenter och inspiratörer använder andras kunskap för att lyfta sig själva och berätta för andra hur de borde leva, men lever inte så själva. Att leva som man lär är att låta bli att pådyvla andra sina egna erfarenheter som absoluta sanningar och utan att bli förmer. Jag är inte där än, men jag är ödmjuk inför erfarenheten och strävar efter att betrakta mig själv och fortsätta lära. Ständigt lära mer. För när vi vet en del, kan vi gå djupare. Så fortsätt lära. Var nyfiken på den och dem du möter.

4 KAN jag – förmår jag att lära eller behöver jag andra sätt att växa?
ALLA kan lära mer om sig själva. Finns viljan och modet, så kommer kunskapen till en i den form man förmår att ta den till sig. Vi har alla olika gåvor. Alla kanske inte vill skriva krönikor, men jag gör det. Det är en form som gör att jag fortsätter att lära mer om mig själv. Det håller mig alert och jag anstränger mig för att göra det stundtals obegripliga begripligt. Men det finns så många olika sätt! Att förvalta den gåva man själv har fått väl, är det rätta sättet. Kanske är du ung som läser/lyssnar på detta. Då är sannolikt orden om ”gåva” abstrakta. Låt mig då uttrycka mig såhär. Vi har alla talanger och uppgifter som vi tycker mycket om att utföra. Det kan vara att rita, måla, snickra, bruka jorden, organisera, dansa, sjunga, leda människor eller skriva som jag. Att fördjupa sig i det kan vara ett sätt att växa. Att bredda sig kan vara ett annat. Jag har gått skrivkurs för att fördjupa mitt skrivande och ägnar varje vecka en halv dag åt skrivande. I somras gick jag också en ”Alla kan teckna kurs”. På det sättet breddar jag mitt uttryck. Efter att ha ägnat en halv dag åt att rita ett träd i alla tänkbara former och fått tänkvärda och kreativa uppgifter, så kom det plötsligt helt andra ord. Ord som sannolikt inte hittat ut, utan mitt tecknande. Men jag lovar! Det krävdes en hel del mod för att våga börja rita och skissa utan att döma mig själv för att inte ”kunna tillräckligt”.

Att bli nybörjare igen inom ett område är ett sätt att utmana sitt eget förmodade och antagna ”o-kunnande” och inse att man kan mer om man faktiskt provar, eller som Steve Jobs uttryckte sig: The heaviness of being an expert was replaced by the joy of being a beginner again.

Vi har olika förutsättningar med oss hemifrån till lärande. Men låt ALDRIG någon bedöma om det är bra eller dåligt för dig. Vi har alla olika livsresor och ALLA kan alltid lära något mer om sig själva. Börja med att tro att du KAN lära dig. Låt INGEN annans ord om att du inte skulle kunna – dra ner dig i okunskapens och oförmågans djupa träsk. Sträck på dig. Väck din nyfikenhet och lust att lära. Fråga! Vänd dig till en ANNAN vän som kan lyfta dig och lära tillsammans med dig. Eller hitta en ny!

5 Om jag INTE vill lära – vad händer då?
Det är då den stora tomheten breder ut sig. Först den lilla och sen den stora. Den lilla kommer i små stunder av tystnad. I mellanrummet. Mellan aktiviteter. Mellan prat och görande. I rummet mellan två toner där den ena tar sats mot den andra. I rummet mellan det som målas på ett papper. I rummet mellan människor. Den stora tomheten breder till sist ut sig under livets gång, när vi fortsätter som om allting var förut fastän det inte är så. Jag förändras. Allt runtomkring mig förändras. Det är så allting är. I rörelse. Livet är, som en nyfunnen vän uttryckte sig – Livet är dynamiskt!

Att fylla tomrummet är enkelt. Det är bara att sätta sig och ”glo” på något som inte betyder något. Som inte griper tag och skapar mening. Att låtsas som att världen är perfekt. Men den sortens ”fyllerism” är bara kortsiktig. Snart är den där igen – tomheten. Vi provar igen. Alkohol, shopping, ältande om samma saker, kallprat som inte betyder något, skvaller, och allehanda beroenden och undandflykter. Vi flyr undan från att ta tag i det som är vår viktigaste uppgift, att bli vuxen. Att lära mer om mig själv, så att jag kan ta ansvar för min uppgift i världen. Att få självinsikt så att jag vet var jag VILL lägga min energi. Vad som ÄR viktigt för mig på riktigt. Vad som är viktigt att JAG bidrar med till världen, utan att gå under själv.

Du kanske undrar varför mina krönikor inte bara är ljusa och glada? Därför för att för att vi ska kunna vara glada inifrån – behöver vi möta oss själva på livets alla plan. Och prata om det som är mörkt på ett sätt, så att vi kan möta det. Och därmed oss själva fullt ut.

När jag VILL lära – vill jag samtidigt fylla tomrummet med saker och ting som är viktiga. Så ta en rejäl funderare kring vad som är viktigt för dig – på riktigt. Meningsfulla samtal, livslust, skaparglädje och att göra skillnad. För att kunna det, behöver du börja med din självinsikt och lära mer om dig själv.

I want to avoid the void.
Don’t do that. Fill it. But not with nonsense.
Fill it with joy, value and beauty.
Things that matter to you. To your soul.
//Birgitta Bobergh

6 Att våga möta det allra mörkaste.
OBS! Börja inte här. Det finns massor att göra innan du kommer hit. Men för dig som har jobbat mycket med dig själv vill jag gärna tipsa om en fantastisk intervju på Spotify som Brene Brown gjort med Dr Edith Eger. Överlevare från koncentrationsläger som skrivit fantastiska böcker om det djupaste mörka. Hat. Att varje människa, dvs både du och jag, också kan hjärntvättas. Förmåga att hata och hur hat förtär inuti, tills man kan få syn på det. Att då möta hatet i det djupaste av sitt mörker och inte bara överleva, utan läka och bli fri från hat. I sitt arbete som psykolog talar hon om vikten att lära sig att RESPONDERA istället för att REAGERA. Att känna EMPATI för alla, men inte SYMPATI. Detta är den djupaste av självinsikt att försonas med sitt mörker. När man möter hatet och kan hantera det, blir fri att leva sitt liv. Att inte vilja lära, kan ha att göra med att man vet att det kommer att göra ont när det finns ett stort mörker inuti att läka. Mycket ont. Men alternativet är undergång.

What happens to us in life is not the most important thing in the end. Rather, the most important thing is what we do with our lives. Edith Eger 

”I imagine one of the reasons people cling to their hate so stubbornly is because they sense, once hate is gone, they will be forced to deal with pain.” James Baldwin

Böcker av Dr Edith Eger: The choice: Embrace the possible samt The Gift: 12 lessons to Save your Life.

Min första berättelse: Jag är i en diskussion med en deltagare på en kurs. Plötsligt märker jag hur hen mörknar, slutar att lyssna och börjar provocera. Min instinkt säger Fly! Attackera. Försvara dig! Men jag har jobbat mycket med mitt mörker och vet efter en stund att här är någon som känner sig osäker och därför vill göra MIG osäker. Detta genom att försöka få mig ur balans. Att reagera. Att reagera automatiskt utan att tänka eller känna efter. Men jag vet tillräckligt om ämnet vi diskuterar för att inte känna mig ifrågasatt för det jag kan. Jag märker mina väckarklockor, men jag behåller lugnet och står i min kraft. Jag lever som jag lär. Han ger sig inte utan attackerar senare och vill få mig att känna mig okunnig och säger ”Du kanske inte ska hålla på med det här du gör.”  Men det är förgäves. Jag har redan mött det mörkret, rädslan att ”vara okunnig”. Jag vet att jag kan. HAN faller. Inte jag.

Min andra berättelse några år tidigare: En djup insikt infann sig unders samtalet med en riktigt god vän och coach. Jag  insåg plötsligt att den gamla VDns ord hade påverkat mig djupare än jag trott. Långt ner i min djupaste rädsla – att inte min kunskap var tillräckligt fin, eller tillräckligt mycket värd – slog tvivlet rot. Jag kanske inte kan undervisa. Jag kanske inte kan lära ut. Jag kanske inte kan – något. När jag fick syn på mitt mörker och min stora rädsla kunde jag möta den. Det var därför deltagarens ord inte fick fäste. Jag hade redan mött mitt rädslomonster och var fri. När han ville gå dit och sticka i mörkret, var det inte längre mörkt. Jag är inte längre rädd för att vara okunnig. Jag kan! Jag vet också att jag inte kan allt – och det är som det ska. Ett lugn spred sig. Det var en vändning inte bara i mitt yrkesliv utan i hela mitt lärande. Det är inte lätt att arbeta med sitt mörker. Men det är viktigt! Annars kan andra använda ditt mörker emot dig.

7 Att uttrycka dig klart och stråla som den sol och stjärna du är.
Här kommer så ditt stora ansvar i livet. Du har mött ditt mörker och ditt tomrum. Det är dags att stråla din sol. Att stråla vackert och ljust som den stjärna du är. Att kliva in i den du är på riktigt. Stå med båda fötterna på jorden och huvudet rakt upp i himlen och leda dig själv inifrån. Att veta vad du kan och uttrycka det väl, när det behövs.

Ansvaret vilar djupast på oss som nått den tredje åldern – guldåldern.

• FÖRSTA ÅLDERN Barn. Vi är omedvetna om vår okunskap.

• ANDRA ÅLDERN. Kvinna eller man. Vi är medvetna om vår okunskap och söker kunskap.

• TREDJE ÅLDERN. Vis kvinna eller vis man. Då är vi medvetna om vår kunskap. När vi dessutom lärt  och erfarit på djupet och arbetat medvetet med vår självinsikt under lång tid är vi i guldåldern. Det kallas för visdom. Då har vi ett ansvar att dela med oss av den i de sammanhang där vi gör som störst nytta för omvärlden där vi är.

Alternativet till guldåldern är silveråldern. Det är när vi inte gjort aktiva val för självinsikt, utan låtit livet rulla på utan eftertanke och lärande. Det är inget fel i detta i sig, men skillnaden kommer i måendet. I guldåldern hittar vi till sist glädjen i varje moment i livet, eller åtminstone mening till sist. Livet är meningsfullt.  I silveråldern kämpar vi fortfarande med arbete som ska utföras och plikter som ska uppfyllas. Livet levs. Och allt är väldigt tvärsäkert, eller osäkert.

Jag sitter inte bland de tvärsäkra längre.
Där kunde jag ju inte få luft. 
Signatur CH från skrivkurs i Munka Folkhögskola
(CH, Läser du det här, ta kontakt så att jag kan kredda dig för detta utmärkta citat!)

SÅ – sju punkter att jobba VIDARE med för djupare självinsikt. För du har redan börjat och är på väg, eller hur? Vem kan väl känna dig själv, bättre än du?

Sålänge det finns ljus i mörkret och någon som vågar vara där med en, behöver man inte vara rädd.

Tillbaka till citatet om att Självinsikt är det sexigaste som finns. Jag tror att jag vill revidera det och skriva; Självinsikt är det häftigaste som finns. Då kan man mötas människa med människa. Och DÅ, är varje möte på riktigt. Motsatsen – är rädsla. Rädsla som ger yta och putsmedel. När saker och ting inte blir på riktigt, utan man talar med en fasad. ALLA fasader är rädsla. De kommer också någonstans ifrån, så var inte alltför dömande. Ställ frågor istället!

Har du redan kommit till insikt om dig själv, använd det till att vara till STÖD för en annan människa. Följ inte med i fördömandet av en egotrippad chef, en skvallersjuk vän eller en medberoende som ännu inte ser klart. Kliv fram! Gör skillnad. Se om det behövs ses klart. Säg om det behöver sättas gränser och sägas något. Håll tyst om lyssnandet är viktigast.

Framförallt – var inte likgiltig! Var levandegiltig!

Lev och lär. Lär och lev. Framförallt – lev som du lär. Annars är du lika floskelrik som vilken herr Ego somhelst och en MOT-människa. Våga, prova, och var MEDmänniska. Var snäll MED dig själv och var snäll MED andra. Sätt gränser. Var tydlig. Våga vara ödmjuk. Snäll. Respektera. Var rättvis. VAR MÄNNISKA.

”Rädda chefer är dåliga chefer”.
Carin Götblad ur Vinterprat 2023

TACK för att du läst/lyssnat på min krönika. Har du något ämne du skulle önska att jag undersöker och skriver mer om? Maila mig på birgitta@stepeducation.se och berätta vad.

#lillaonsdagstanken Instagram (Här kommer också en notis när en ny krönika publiceras.

Are you OUT of your mind?

Nope.

I Am IN!

//Birgitta Bobergh

PS! Beställ gärna Kalibreringsboken. Finns på en flik på denna websida! Perfekt till en längre ledighet. Kalibreringsboken — Birgitta Bobergh

Bonusmaterial: Skrivövning från boken Lyckliga slut, som jag rekommenderar för dig som tycker om att skriva –

1.      Skriv det första ord du kommer att tänka på. (kolla så att det stämmer)

2.      Skriv det första ord du kommer att tänka på som gör dig glad.

3.      Skriv det första ord du kommer att tänka på som beskriver din ungdom (eller barndom) Det här är en del i ”din saga” som handlar om vad du vill skriva. Du kan ju inte skriva om slutet om du inte skriver om början. 

nske inte ALLS så mycket som du tror. Om du säger ja till ALLT och Kanske till ALLA ANDRA – så säger du ju samtidigt NEJ till möjligheten att lyssna på DIG och vad DU vill.  Risken är också att du gör som alla andra vill att du ska göra, eller kanske som du TROR om vad andra tänker att du vill göra. (Föräldrar, vänner, lärare, chefer, kollegor….) De har sannolikt tillräckligt att göra med sig själva, så det är kanske inte ens sant.