Jag tänker att en av poängerna med att vi blir deppiga ibland, är att vi så småningom kan hitta orsaken till deppigheten och nå självinsikt. Orsaken till vad som skaver. Varför ÄR jag egentligen deppig? Inte som någon Quick fix ”så var det klart” utan lära för livet. Sådant som tar lite längre tid i vår antagna ”bråttom-värld”.

Krönika 47 handlar om deppighet och ljuset i det. Om balans. Om O-balans och om Kalibrering.

I have been asked to write stories AND I have been asked to write also in english. Here is a combination that I hope finds my friends and readers in the nordic darkness of december. I hope to spread some light to each and all of you.

This is a story of a family and their kitchentable, a good listener and the CHANGE.

Det jag vet helt säkert är följande; Att INTE lyssna kan få långtgående effekter. Både för den som inte lyssnar och den som inte blir lyssnad på. Motsatsen gäller också.

Att lyssna är en av Ledarskapets och “Människoskapets” allra viktigaste grundbultar. Om än mindre i rampljuset än de flesta andra egenskaper som brukar lyftas fram.

OBS - “Mod att Lyssna” går att beställa som föredrag på 30-45 minuter.

Plötsligt fanns den bara där. Nyfikenheten. Är detta allt, eller finns det mer i livet att uppleva? Jag svarade nej på min fråga. Detta är inte allt. Tvärtom finns det mer, även fast jag inte kan se det ännu. Så jag började öppna båda mina ögon och se på världen på ett annat sätt än jag sett förut. Frågan infann sig i mitt inre undrade; Vad vill hända nu? Jag vet att jag på något konstigt sätt, tänkte och kände – god morgon livet!